Markägarna i Alsterbro-Kråksmåla styr älgjakten för att få en älgstam i balans med fodertillgången. Och jägarna gillar upplägget: färre pekpinnar, generös tilldelning och lokalt bestämmande. Sedan starten för åtta år sedan har älgstammen minskat med en tredjedel, men vägen till en älgstam i balans är fortfarande lång.

Ola Andersson, skogsbonde i Kråksmåla utanför Alsterbro, ägnar massor av tid och kraft åt viltproblematiken. Den första skrivelsen gick till jaktvårdskretsen för 21 år sedan.
– Jag ville få till ett samarbete för att nå balans men fick inget svar, minns Ola.

Innanför hägnet är tallarna högre och i stort sett utan skador.

Då startade han Skogsintressegruppen i Nybro tillsammans med några likasinnade markägare och var dess ordförande i många år. Målsättningen för gruppen var att få till ett samarbete mellan markägare och jägare.
– Det lyckades inte och då uppvaktade vi länsstyrelsen men det ledde inte heller framåt. Till slut rekom-menderade länsrådet oss att bilda ett markägarstyrt älgskötselområde. Om vi bara nådde en areal på 5 000 hektar skulle länsstyrelsen ställa sig positiv. Vi fick ihop 9 000 hektar.

Det markägarstyrda Alsterbro-Kråksmåla älgskötselområde (ÄSO) bildades 2009, men det fanns motståndare och beslutet överklagades.
– Vi fick klartecken från Naturvårdsverket fredagen innan älgjakten, som skulle börja på måndagen, säger Ola som varit ordförande sedan starten.

Samråd är viktigt

Målsättningen är att nå balans mellan viltstammarnas storlek och fodertillgången, ett mål som de anslutna markägarna får skriva under på. I styrelsen sitter enbart markägare och det är de som kallar till beslutande möten. Samtidigt betonas vikten av samråd med jägarna.

Före jakten hålls ett samrådsmöte. Då klargörs vilka regler som ska gälla och hur jakten ska rapporteras. Vid ett möte efter jaktens slut summeras resultatet och man resonerar sig samman om nästa år. Mötena är välbesökta med 100-120 deltagare.
– När vi kallar kommer alla kategorier: de som bara är jägare, de som är både jägare och markägare, och de som enbart är markägare.

Årsmötet hålls i april och då beslutar markägarna hur arbetet ska gå vidare.
– Hittills har besluten vid årsmötet alltid stämt överens med det vi kommit fram till vid samrådsmötena, säger Ola Andersson, som själv inte jagar.

Generösa regler

Utanför hägnet har de flesta tallplantorna betesskador som gett sprötkvistar och krökar, men också avgnagd bark. Skadorna minskar tillväxten och försämrar virkeskvaliteten.

I de flesta älgskötselområden finns restriktioner för jakten. I Alsterbro-Kråksmåla ÄSO är dessa i stort sett borttagna.
– Avskjutningsreglerna är enkla och generösa: en vuxen älg per 200 hektar och fri kalvavskjutning. Det lokala bestämmandet är viktigt. Med en generös tilldelning kan älgarna skjutas där problemen är störst. Markägarna kan tillsammans med jägarna besluta att minska stammen, medan man kanske håller igen på andra håll.

Statistiken visar att utan pekpinnar blir jakten intressant. Jämfört med övriga länet jagas dubbelt så många timmar under de första sju dagarna i det här älgskötselområdet. Det tyder ju på att upplägget är intressant.
– I några fall har vi snabbt nått målet som länsstyrelsen godkänt och då har vi fått avblåsa jakten i förtid.

Stort intresse

Under de åtta åren sedan starten har älgskötselområdets areal ökat till 37 000 hektar och omfattar i dag 300 fastigheter med 80 jaktlag. Intresset är stort och fler har velat ansluta sig men fått nej.
– Vi klarar inte fler, att serva 80 jaktlag med underlag gör sig inte självt. I stället har det bildats ytterligare tre markägarstyrda älgskötselområden i Nybrotrakten som använder ungefär samma regelverk som vi.

Stammen har minskat

Vid bildandet uppskattades älgstammen till 12-13 älgar per 1 000 hektar. Målet är att minska den till 3-5 älgar.
– Då kan vi bygga upp ett bättre foderbord och kan då också öka viltstammen något. Vi har varit nere på 8 men har i dag cirka 9 älgar. Det bakslaget beror på att älgförvaltningsgruppen och länsstyrelsen ändrade i vår skötselplan så vi inte fick den avskjutning vi ville.

Jämfört med kringliggande områden är avskjutningen hög.
– Första året sköt vi i snitt 6,5 älg per 1 000 hektar och då trodde många att älgarna skulle ta slut. Men vi har fortsatt med hög avskjutning och har minskat älgstammen med ungefär en tredjedel.

Färre viltolyckor

Fram till förra året ökade vikten på de skjutna älgarna och det tyder på en välmående älgstam. Samtidigt minskade viltolyckorna i området med två tredjedelar. När färre älgar delar på maten behöver de inte röra sig lika mycket.
– Att vikten sjönk förra året berodde på att älgstammen ökade eftersom vi inte fick den avskjutning vi ville. Men nu har man ändrat sig och vi tar nya tag.

Tallen dominerar

Skogen i älgskötselområdet består till 60-65 procent av tall och betesskadorna är omfattande. Senaste mätningen i älgförvaltningsområdet visade att 77 procent av tallarna var skadade.
– Vårt mål är detsamma som finns centralt: När tallarna vuxit upp till älgsäker höjd ska maximalt 30 procent ha betesskador. Dit är det långt kvar men skadorna har minskat och de som jobbar i vår skog säger att kvaliteten är bättre än på många andra håll.

Viltet slåss om maten. Förutom älg finns gott om både rådjur och dov- och kronhjort håller på att etablera sig i området. Det finns gott om björk men tillgången på örter och begärliga trädslag som rönn, asp, sälg och ek (RASE) är begränsad och senaste älgbetesinventeringen visade att de utvecklingsbara RASE-plantorna halverades från en redan låg nivå.

Styrelsen i Alsterbro-Kråksmåla älgskötselområde lägger ned ett stort arbete på älgförvaltningen. Men Ola Andersson skulle önska att det administrativt tungrodda jaktsystemet förenklades. Med fri jakt på älg skulle arbetet för älgskötselområdet, länsstyrelsen och andra minska kraftigt.
- Vi försöker få så stor tilldelning i vår skötselplan att vi ska kunna ha en i princip fri jakt. Vi är på rätt väg men det tar lång tid att nå målen.
– Jag kommer att fortsätta att lägga mycket tid på att komma till rätta med betesskadorna. Jag kan inte tänka mig att lämna över min skog på det här viset till nästa generation. Markägarstyrd jakt har visat sig fungera bra, säger Ola Andersson.

Gå in på www.skogspodden.se om du vill veta mer om Markägarstyrda älgskötselområdet Alsterbro-Kråksmåla. Leta upp avsnitt 24 och lyssna på en timslång intervju med Ola Andersson och Lars-Erik Fridholm.