Jägareförbundet ska arbeta mot utfodring
Regeringen har villkorat medel ur viltvårdsfonden för 2017. Svenska Jägareförbundet ska nu aktivt motverka stödjande utfodring av klövvilt under vegetationsperioden, det vill säga när det finns naturligt foder att tillgå.
– Vi kommer att följa Jägareförbundets nya allmänna uppdrag med stort intresse, och ser gärna att vi hittar samverkansformer för att tillsammans få bort den skadliga utfodringen. Det kommer att stärka landsbygden, gynna klimatet och den biologiska mångfalden. Tallen och lövträden måste ges en chans att växa upp, säger Södras ordförande Lena Ek.
Förbundet ska också sprida kunskap om att sådan utfodring under andra perioder sker med spannmål eller oförädlade spannmålsprodukter och endast i begränsad mängd.
Variationsrika skogar med rönn, asp, sälg och inte minst tall bidrar till en högre artdiversitet. Naturvårdsarbetet och den biologiska mångfalden är bärande delar i det moderna skogsbruket, och där det ansvarstagande familjeskogsbruket är helt centralt.
– Den omfattande utfodringen av klövvilt motverkar målet att skapa mer variation i skogarna. Vi hoppas därför att Jägareförbundet genom sitt uppdrag blir en konstruktiv kraft i arbetet att nå balans mellan skog och vilt, fortsätter Lena Ek.
Dagens betestryck leder dessutom till svagare tillväxt. Träden blir kortare och klenare. Kvaliteten försämras och förlusterna i virkesvolym är betydande.
– Klövviltstammarna är sammantaget i dag för höga för att vi ska kunna se med tillförsikt på utvecklingen. Frågan gäller alltså inte bara det faktum att vi i dag har världens tätaste älgstam, förklarar hon.
Det utfodras enligt SLU för cirka 340 miljoner kronor per år och ett populärt argument för att försvara utfodringen är att djuren annars svälter.
– Vi menar att det snarare är så att grunden för svält läggs när man skapar konstlade miljöer och låter viltstammarna öka i en omfattning som naturen inte själv kan bära. Dessutom ökar konflikterna på landsbygden, vilket försvårar samverkan. Djuren känner inte till äganderättsliga förhållanden utan rör sig över gränser. Den som utfodrar vilt för att öka stammarna på sin egen fastighet riskerar alltid att skapa problem och ekonomiska förluster för sina grannar, avslutar Lena Ek.
Nyhet
Publicerad: