Starka reaktioner på SVT:s program om den svenska skogen

Södra har arbetat aktivt tillsammans med LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna för att analysera varje enskilt program i syfte att få en samlad bild av innehållet. Även om programmen innehåller intressanta intervjuer och har en ambition att spegla konflikterna mellan olika intressen, saknas bilden av ett aktivt och hållbart skogsbruk. 

– Branschorganisationer tar en stor roll i dessa frågor och det har lett till ett antal anmälningar till Granskningsnämnden. Det finns ett stort värde i att agera samordnat, säger Casper Danielsson, press- och PR-ansvarig på Södra. 

Det är viktigt att public service-bolagen lever upp till att rapporteringen är saklig, relevant och opartisk. Södra och skogsbruket i södra Sverige har inte varit direkt berörda i programmen, som i stället kretsar kring situationen i nordvästra Sverige.  

– Men rapporteringen spiller över på familjeskogsbruket och det skapas en bild av att det är så här det ser ut i de svenska skogarna. En bild som vi inte delar. Vi välkomnar såklart Sveriges Television och andra medieaktörer att intressera sig mer för hur det småskaliga sydsvenska skogsbruket bedrivs, säger Marcus Svensson, Head of Public Affairs på Södra.

Skogsnäringen är inte ensam i sin kritik mot programmen. Sektorsansvariga myndigheten Skogsstyrelsen har riktat kritik mot faktaåtergivningen, liksom Sveriges Lantbruksuniversitet som ansvarar för den svenska officiella statistiken för det svenska skogstillståndet. Även forskningsinstitutionen Skogforsk har gått ut med information om de faktafel som förekommer, liksom många andra aktörer. 

Här finns ett antal länkar och utdrag med synpunkter på "Slaget om skogen":

Skogsstyrelsen: 

• SVT använder Skogsstyrelsens scenarier felaktigt (länkens mål finns inte längre kvar på orginalsajten)

” Skogsstyrelsens siffror används på ett felaktigt sätt av SVT i serien ”Slaget om skogen”. Det gäller en animering av hur skogens åldersklassfördelning kan komma att förändras om hundra år. Följden blir att det i animeringen ser ut som att det kommer att bli brist på avverkningsbar skog. Skogsstyrelsen drar inte den slutsatsen.”

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU: 

• Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta

”I några fall har SVT i programserien fört fram så pass grovt felaktiga uppgifter att SLU finner det angeläget att redovisa slutsatserna från andra forskningsstudier och från de inven¬teringar som ligger till grund för den officiella statistiken.

1. I ett av programmen påstås att skogsbruket årligen släpper ut 80 miljoner ton koldioxid. Denna siffra avviker mycket kraftigt från den siffra för LULUCF-sektorn som beräknas enligt IPCCs metodik. Den senare anger att trädbiomassa på skogsmark årligen tar upp ca 34 miljoner ton koldioxid, netto, från atmosfären och i den siffran ingår såväl tillväxt som avgång genom avverkning och naturlig avgång.

2. I ett annat program hänvisas till en studie som publicerats i tidskriften Nature, som anger att avverkningarna ökat mycket kraftigt i Sverige (och övriga Europa) sedan 2015. Med den enskilda artikeln som grund ifrågasätts Sveriges officiella statistik, som inte visar på några ökningar av avverkningarna. Redaktionen på SVT har uppenbarligen missat två efterföljande artiklar i Nature, där ledande fjärranalys-forskare visar att den första studien använt felaktig metodik och att resultaten därför inte är trovärdiga. Författarna av den ursprungliga studien har senare reviderat siffrorna och skrivit ned avverkningsökningen drastiskt.”

Skogforsk: 

• Slaget om skogen i SVT Vetenskap

”Även IPCC konstaterar att skogen ur ett klimatperspektiv har störst effekt vid ett uthålligt brukande där produktionsförmågan vårdas och de skördade träden används och återanvänds som substitut för fossilbaserade produkter.”

LRF Skogsägarna: 

• Fler faktafel om skog i Vetenskapens värld

”Inga företrädare för enskilda skogsägare fick vara med för att balansera kritiken och beskriva det engagemang som finns.”

”Programmet visar bara på aspekter som innebär en negativ utveckling för den biologiska mångfalden. Man nämner inte de många positiva trender som finns; till exempel mer gammal skog, mer död ved, mer grova lövträd, mer ädellövskog.”