Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Nyheter Främmande trädslag – invasiva arter eller ett positivt inslag?

Främmande trädslag – invasiva arter eller ett positivt inslag?

x

Trädgårdsnäringen letar ständigt efter nya vackra och gärna exotiska inslag för att pryda våra trädgårdar. Men en del av dessa har visat sig vara invasiva och sprider sig på oönskade platser i landskapet. Även inom skogsbruket använder vi träd från andra geografiska regioner. Här går vi igenom de vanligaste främmande trädslagen och försöker reda ut om de kan anses vara invasiva eller om de utgör positiva inslag i skogen. Och vilket ansvar har skogsägaren för hanteringen av främmande och potentiellt invasiva arter?

Främmande trädslag har det gemensamt att Sverige inte ingår i deras naturliga utbredningsområde. Man kan tydligt urskilja tre grupper av främmande trädslag.

  1. Arter som kommer från andra kontinenter/ekosystem, oftast Nordamerika men även Asien. Exempel: Sitkagran, Douglasgran, Kustgran och Rödek.
  2. Hybrider mellan en inhemsk art och en art från annat område. Exempel: Hybridasp, Hybridlärk och Poppel.
  3. Arter som finns i närområdet till Sverige men som efter senaste istiden ännu inte vandrat in. Exempel: Sykomorlönn, Äkta kastanj och Europeisk valnöt.

Det finns alltid risker förknippade med främmande trädslag. Den största risken ligger i att någon sjukdom eller skadegörare ska angripa storskaligt eftersom träden inte är i sina naturliga ekosystem. En annan risk är att trädslagen hittar en outnyttjad nisch och blir invasiva, det vill säga på ett oönskat sätt tar över ett större utrymme och tränger undan den naturliga vegetationen.

Fem kriterier

För att minimera risken vid användning av främmande trädslag görs en bedömning av varje trädslag enligt fem kriterier:

  1. Trädslaget ska ha någon form av fördelar i jämförelse med inhemska trädslag.
  2. Trädslaget ska vara ekologiskt välanpassat för sin ståndort.
  3. Trädslaget ska inte påverka marken eller dess produktionsförmåga negativt.
  4. Trädslaget får inte ha betydande negativa effekter på andra ekosystem eller biologisk mångfald.
  5. Självspridningen till omgivningen kan begränsas och/eller röjas bort.

Utöver skötselinstruktionerna för trädslagen gör Södra en genomgång enligt ovanstående kriterier för de vanligaste främmande trädslagen. Punkten 5 är den viktigaste eftersom det just är förmågan att sprida sig som är den avgörande för om en växt är invasiv eller inte.

Barrträd enkla att hantera

De flesta barrträd är enkla att hantera. De kräver ofta blottad mineraljord för föryngring. Det gäller för lärk, douglasgran och sitkagran. Ädelgranarna (slätet Abies) kan föryngra sig i skuggan, men å andra sidan går viltet ofta hårt åt dem, både genom fejning och betning. Alla barrträd röjs lätt bort om de kapas under första gröna gren. 

Lövträd är besvärligare

När det gäller lövträden är problemet större. De skjuter ofta både stubbskott och rotskott och några av dem kan också föröka sig med frö. Hybridasp, som är en korsning mellan vår egen asp och amerikansk asp, planteras liksom poppel ofta på före detta åkermark. Hybridaspen skjuter rotskott och poppeln stubbskott, men ingen av dem föryngrar sig med frö i Sverige. De förblir alltså stationära i det område där de planterades och risken för spridning i landskapet är obefintlig. Att få bort dem från ett område där de är planterade kräver oftast upprepade röjningar.

De ur spridningssynpunkt besvärligaste trädslagen är de som producerar rikligt med frö. Amerikansk rödek får liksom våra inhemska ekar ekollon som sprids av fåglar och djur. Plantorna är ljus- och värmeälskande och har dålig överlevnad i skuggan inne i skog. Klimatet är ännu så länge också lite väl svalt för att arten ska trivas riktigt bra. Amerikanska rödeken har planterats rikligt i bland annat Ukraina och räknas där som invasiv.

Sykomorlönn vållar störst problem

Den art som kanske vållar störst problem i Sydsverige är sykomorlönnen. Den kallas också Berglönn eller Tysklönn. Den är väldigt lik vår inhemska skogslönn, men har slätare bark och något trubbigare flikar på bladen. Sykomorlönnen överlevde senaste istiden på bergsryggar i södra Europa och har på de 10 000 år som passerat sedan senaste istiden nått östersjökusten i norra Tyskland och upp till södra Jylland i Danmark. Den har sedan 1700-talet använts i parker och alléer i Sverige, men i de sydligaste länen är den också ett beståndsbildande trädslag. Den fröar rikligt och skjuter också stubbskott. Försöker man röja ner sykomorlönnen får man ha stort tålamod då den kommer igen och igen. Men den är inte omöjlig att hantera.

Röj till produktionsförband

Sykomorlönnen utgör en del i den normala växtföljden i den mellaneuropeiska lövskogen. Den kommer ofta under lite ljusare lövträd som ek, men under sykomorlönnen självsår sig skuggföredragande arter som bok och gran. Det bästa sättet att hantera sykomorlönnen är därför att röja ut den till produktionsförband. Om man vill bli kvitt den snabbt så underplanterar man den med bok och när sykomorlönnen är 10-12 m och boken 2 m avverkas lönnen. Om det inte är bråttom låter man sykomorlönnen fortsätta växa och avverkar den när den nått timmerdimensioner. Då finns nästan alltid en skuggälskande föryngring redo att ta över.

Behandla med eftertanke

I och med att sykomorlönnen i princip har nått fram till Sydsveriges gränser på ett naturligt sätt och är en del i ädellövskogens växtföljd, behöver man inte oroa sig nämnvärt för den. Det finns äldre exemplar, över 200 år gamla, och de kan uppnå hög biologisk mångfald. Många av ädellövskogens arter trivs lika bra med sykomorlönn som med andra ädellövträd. Den är därmed inte ett egentligt problem och bör kanske snarast betraktas som ny invandrad. Men den är utan tvekan ett exempel på en art med hög spridningsförmåga och bör därför behandlas med viss eftertanke innan den nyplanteras.

Framtida behov

Södra följer noga forskningen vad gäller främmande trädslag. Om klimatet skulle ändras snabbare och mer drastiskt än vad vi tror idag kan vi komma att behöva dem. Det handlar om ett stort antal barrträdsarter med liknande ekologi som våra egna, men också om torkhärdiga arter som turkisk trädhassel och olika valnötsarter. En art som kanske redan passar in i våra sydsvenska skogar är äkta kastanj. Tills nyligen kunde den bara planteras i sydligaste Skåne, men den ännu så länge begränsade klimatförändring vi har gör att den sakta kryper norr ut.

Vilket är då skogsägarens ansvar i frågan om främmande och invasiva arter?

Även om frågan inte är ny har det inte givits mycket utrymme eftersom Sverige trots allt varit förskonat från allt för omfattande problem. Men under senare år har regelverk införts och skogsägarens ansvar i bekämpningen av invasiva arter har gjorts tydligare. Och i den FSC®-standard som började gälla under 2020 tillkom ytterligare formuleringar om skogsägarens ansvar i hanteringen av främmande trädslag.

Regler i FSC-standarden

FSC®-certifieringen har sedan tidigare reglerat användandet i främmande trädslag i skogsbruket. Fokus har i stor utsträckning rört contortatall, som inte får planeras i södra Sverige. I den nya standard som började gälla under 2020 tillkom ett antal kriterier där följande har tydligast inverkan på skogsägare i södra Sverige:

  • Skogsägare ska aktivt ta bort främmande trädslag som spridit sig utanför det område där de planerats. 
  • Träd av främmande trädslag kan inte betraktas som naturvärdesträd, oavsett om de uppfyller övriga kriterier.
  • Skogar med främmande trädslag klassificeras som plantageskogar, detta är inte ett nytt kriterium med formuleringarna har skärpts.
  • Kopplat till detta finns också begränsning gällande plantageskogar, till vilka bland annat skogar med främmande trädslag räknas. Maximalt fem procent av fastigheten får ha omförts till plantage sedan november 1994.
  • Hjälpplantering med främmande trädslag får endast utföras i bestånd som domineras av främmande trädslag.

Invasiva arter

När det gäller invasiva arter har skogsägaren också ett ansvar. Inom EU har en lista upprättats med arter som bör bekämpas. På listan finns nio växter men inga trädslag som förekommer i Sverige. I allmänhet gäller att dessa arter inte får spridas eller gynnas och allmänheten uppmanas att registrera eventuella fynd. Markägare har dessutom en skyldighet att bekämpa kända förekomster av dessa arter. Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för hanteringen av invasiva arter och tillhandahåller rådgivning till markägare.

Utöver detta har Artdatabanken gjort en bedömning av cirka 1 000 främmande arter gällande risken att dessa får negativ påverkan på naturen i Sverige. Bland dessa bedömdes risken vara stor eller mycket stor för omkring 120 att de kommer bli invasiva inom 50 år. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten arbetar för närvarande med att ta fram handlingsplaner för dessa arter, förslag på handlingsplaner kommer att presenteras under 2021. 

 

Visa fler nyheter med samma ämne.

Ämnen: Skogsägare

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.