Det blir en tidig höst i år, åtminstone för lövträden
Många skogsägare har noterat att lövträden blir gula och fäller sina löv. Det är ett försvar mot torkan. För att träden ska växa tar de in koldioxid genom små porer i bladen, klyvöppningarna. Men samtidigt släpper de ut den syrgas som träden producerar i fotosyntesen och en stor andel vattenånga.
Vid långvarig torka kan träden inte öppna klyvöppningarna och därmed inte producera något. Förlusten av vatten blir så stor att det riskerar trädets överlevnad. Det blir därför en liten årsring i år. Vårveden blir nog normal eftersom det var mycket snö i vintras men sommardelen av årsringen blir liten. 2018 blir ett år med dålig tillväxt.
Det finns en vetenskap som studerar långa serier av årsringar, dendrokronologi. Man tar borrprover från gamla idag levande träd men också från virke i gamla kyrkor, lador och även skeppsvrak. Genom att jämföra årsringsbredderna i träden som varierar med årsmån (temperatur och nederbörd) har man serier ända tillbaka till vikingatiden. 2018 är inte det första torråret i historien. 1865 var lika illa. Och 1380 om jag minns rätt.
Olika trädslag är olika känsliga för torka. Tallen har väldigt täta klyvöppningar och hela barret skyddas av en vaxhinna. Den kan därför växa på hällmarker och tunna jordar. Björken är en av de sämsta, den läcker bokstavligt talat som ett såll. Att sätta knopp och fälla bladen och hoppas på ett bättre 2019 är lösningen.
Dör träden som vissnat i torkan? I enstaka fall kanske. Torkstressade träd är betydligt mer utsatta för andra skadegörare. Så honungsskivling och algsvampar (phytophthora) lyckas kanske slå till på några. Men på de allra flesta kommer nya knoppar åter slå ut 2019. Och den gamla regeln om produktion av lövträd gäller än mer tydligt: Undvik torra marker och mark med grund jorddjup. Vi borde ha mer tallskog i södra Sverige.
Anders Ekstrand, lövskogsexpert Södra
Visa fler nyheter med samma ämne.
Ämnen: Skogsägare