Sommarskogskväll om forskning

- Södras forskningsstifttelse startades 1995 och har sedan starten delat ut 188 miljoner kronor i anslag till olika forskningsprojekt för att främja skogsbruk och utveckling av träprodukter, inledde forskningsstiftelsens ordförande Göran Örlander.

Tillsammans med Uppvidige kommun och Norra Värend sbo arrangerade forskningsstiftelsen en sommarskogskväll där forskarna från tre pågående projekt som finansieras av stiftelsen presenterade alldeles färska resultat från sin forskning som i vissa fall inte presenterats tidigare.

Uppvidinge kommuns kommunalråd Åke Carlsson deltog i att arrangera sommarskogs-kvällen. Han hade hoppats på ännu fler deltagare eftersom intresset för skogsbruk och klimatfrågor är högt i kommunen.

- Uppvidinge kommun är en skogskommun. Vi har väldigt mycket skog här, många är medlemmar i Södra och äger mycket skog. Snittet för en skogsägare ligger runt 100 hektar. Det finns nog ingen kommun i södra Sverige där skogen betyder så mycket så vår kommun kan göra skillnad för klimatetgenom skogens förmåga lagra och binda kol och med våra vindkraftsatsningar, förklarar Åke Carlsson.

Det var tre intressanta och högaktiva forskningsprojekt som presenterades.

Forskaren Annika Felton från SLU gjorde ett föredrag om sitt pågående forskningsprojekt om Älgarnas foder och hälsa. Resultaten från studien så här långt visar att älgarnas hälsotillstånd är kopplat till både tillgången på föda och variationen i dieten. Det är ju allmänt känt att älgen älskar tallskott, men älgen varierar helst sin favoritföda med bland annat inslag av rönn, sälg, asp eller ek och att det är just den varierade kosten som ger de friskaste älgarna.

Experiment med inhägnade älgar visar att om man ger älgar foder som är mycket mer energirikt än deras naturliga vinterföda så
verkar de försöka kompensera för denna obalans i vommen genom att dramatiskt
öka sitt intag av kvist. Just nu undersöker man vilka samband och effekter stödutfordring av vilt på vintern kan få för produktionsskogen. En teori är att stödutfodring med energirikt foder som betor, potatis eller morötter inte är effektivt för skydda till exempel en tallföryngring. En anpassad älgstam i ett varierat landskap med varierad skog ger bäst förutsättningar för både älgen och skogen.

Karl-Anders Högberg som är forskare vid Skogforsk berättade om den pågående forskningen kring skogsträdsförädling.

- Vi räknar med att klimatförändringen är riktig och därför har vi räknat på att vi kommer att få en höjning av medeltemperaturen på två grader år 2050. Vi kan försäkra oss om en bättre anpassning genom att välja rätt plantmaterial, säger Karl-Anders.

Karl-Anders tror att det kommer att komma fram nya sätt att skapa material från trädets fibrer i framtiden, men han tror också att man även i framtiden kommer att vilja bygga med traditionella metoder och sågat virke. Den som själv byggt något med lösvirke och fått en vriden regel i handen har nog suckat lite och önskat att allt sågat virke var spikrakt. Så kommer det aldrig att bli, men Karl-Anders och hans kollegor forskar nu på metoder för att mäta fibervinkel och densitet i träden. Genom att välja träd med rätt fiberegenskaper ökar möjligheten att såga fram formstabilt virke.

- Med bra metoder för att mäta fiberegenskaperna på trädenfår vi möjlighet att välja ut bättre material för framtida förädling. Med ett rimligt urval och med dagens föryngringsmetoder skulle det kunna betyda en ökning av andelen träd med goda egenskaper från 60% till 80% i ett bestånd, säger Karl-Anders Högberg.

Karl-Anders fick många frågor om sin forskning från den engagerade publiken och även en intressant fråga om man forskar på träd med immunitet mot rotröta. Hans svarade att det just nu pågår labbförsök för att försöka identifiera vad som ger träd resistens mot rotröta och att det ser lovande ut, men det är mycket kvar att göra.

Johan Bergh som är professor vid institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet berättade om forskningen kring skogens klimatnytta. Johan drog många fakta och tabeller för åhörarna. Det finns väldigt mycket att säga, men om man verkligen ska koka ner det till sin kärna i det här sammanhanget skulle jag vilja säga att Kronobergs skogar och dess skogsägare gör mycket stor klimatnytta som (i termer klodioxidbalans) överstiger Kronoberg utsläpp av koldioxidutsläpp med råge och det finns potential för ännu mer, säger Johan Bergh som tyckte att det var ett trevligt arrangemang men en engagerad åhörarskara.