Om bilden

En nöjd styrelseordförande, Archibald Dickson, när Södra skogsägarna åter blir ett helägt kooperativt bolagt.

Konjunkturen var svag och förlusterna var stora. Krisen drabbade i första hand de industrier som köpts bara några år tidigare. Dessutom krävde det pågående bygget av en ny massafabrik i Mönsterås väldiga belopp. Förlusterna under 1977 och 1978 – och svaga utsikter för 1979 – gjorde att ledningen diskuterade en rad olika åtgärder. En av de mer drastiska var en försäljning av aktier i Södras industribolag till staten.

Staten går in, och ut, som delägare

Föreningen kallade till en extrastämma i april 1979 där en försäljning godkändes. Staten gick in med 500 miljoner kronor mot 40 procent av Södras industribolag. Den akuta finansiella krisen var därmed löst. Hälften av medlemmarna lämnade då föreningen. De följande tre åren kännetecknades av svag konjunktur och förluster. Även andra stora förändringar var nödvändiga för att företaget skulle kunna övervinna krisen.

Under perioden 1979 till 1983 lades tre massabruk, två pappersbruk och lika många sågverk ned. Två pappersbruk, en säckfabrik, ett sågverk och en husfabrik såldes. Spånskivesektorn lades i ett delägt bolag. Företagets skogsmark och kraftstationer såldes. Utöver det genomfördes rationaliseringar på många enheter. Antalet anställda i Södra minskade från över tio tusen 1976 till två och ett halvt tusen 1994.

Krisåren var tunga och innebar såväl stora medlemsavhopp som stora nedskärningar i verksamheten. Grunden lades dock till en bättre framtid. Vinsten steg kraftigt under början och mitten av 1980-talet och Södra kunde lösa in statens aktier. Vid avtalets ingång hade en ovillkorlig återköpsrätt för Södra skrivits in. En skiljenämnd fastställde priset till 750 miljoner. Den 2 januari 1985 skedde det formella övertagande och Södra blev därmed åter helägt av sina medlemmar.