Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Om Södra
Till startsidan
account_circle Logga in som close

Överklaganderätt skadar skogsbruket och den svenska ekonomin

Det svenska hållbara skogsbruket är inte bara bra för klimatet utan även viktigt för jobben, ekonomin och utvecklingen på landsbygden. I omställningen till en bioekonomi är den förnyelsebara råvaran helt avgörande. Därför vore det olyckligt om ideologiskt motiverade särintressen ges möjlighet att överklaga normal verksamhet i skogen, mot bakgrund av en bristfällig enmansutredning som inte förmått att överblicka konsekvenserna av sina förslag. Det säger Lena Ek, ordförande för Södra, och Lars Idermark, VD för Södra, i ett gemensamt uttalande med anledning av att den rättsliga översynen av Skogsvårdslagen överlämnats till regeringen.

Sedan landets skogsägare fick en större frihet och ett större ansvar för att sköta sina skogar har mycket positivt hänt. Majoriteten av Södras 50 000 medlemmar är dubbelt miljöcertifierade.

Södra har höga ambitioner på miljöområdet med såväl gröna skogsbruksplaner som blå målklasser för att skydda skogens vatten. Södras industrier är dessutom på väg att ta de sista stegen mot fossilfrihet i produktion och arbetar vidare för att även nå målet om fossilfria transporter till 2030.

Detta är en utveckling som bör värnas, inte hindras.

Sverige har anslutit sig till Århuskonventionen, som säger att miljöorganisationer ska ges möjlighet till rättslig prövning i vissa miljöfrågor. Det återstår en lång rad frågor att reda ut på det området, kring transparens, rättssäkerhet, äganderätt och intrång i pågående näringsverksamhet och konsekvenser för samhällsekonomin.

I den juridiska översyn som gjort kring skogsvårdslagen görs inga sådana klargöranden.

Vi riskerar att få en situation där allt möjligt kan komma att överklagas av personer och organisationer som inte är direkt berörda. Det är orimligt att ge sådana rättsliga verktyg till allt ifrån etablerade miljöorganisationer till små sammanslutningar på sociala medier utan koppling till Sverige, vars mål är att stoppa eller radikalt förändra det svenska skogsbruket.

Vi efterlyser därför tydliga ställningstaganden i frågan inom politiken och då inte minst av regeringen.

Enligt utredningen ska vissa myndighetsärenden omfattas av en rätt till överklagan. Det gäller alla beslut vid avverkning. Trots att ädellövsskogarna är utbredda i hela södra Sverige och den fjällnära skogen täcker en stor del av Norrland är utredarens bedömning att enbart ett fåtal fall kan bli aktuella för överklagan varje år.

Vår uppfattning är att det är en dimridå.

Eftersom det i utredningen saknas en genomarbetad analys av konsekvenserna av att införa en klagorätt i Skogsvårdslagen vet vi inte hur omfattande den kan bli. Att enbart ett tiotal fall skulle beröras per år, som utredaren slår fast, är rena gissningar. I själva verket pekar mycket på att klagorätten kommer att vidgas genom tolkningar i domstol. Varje år anmäls 60 000 avverkningar i Sverige och risken är att normal skogsskötsel i stor omfattning nu kan bli föremål för långdragna juridiska processer.

Lagstiftaren måste återta kontrollen i frågan om vem och vad som får överklagas. Vi efterlyser ett balanserat, förutsägbart och rättssäkert system. Via den praxis som växer fram är vi redan inne i en utveckling där allt fler ges fri tillgång till att driva ärenden i domstol utan att själva vara berörda av fallet.

Om denna utveckling får fortgå riskerar det att slå undan benen för enskilda skogsägare och deras familjer. Det blir även ett hinder för svensk skogsindustri, som är beroende av ett jämnt flöde av virkesleveranser. För svensk ekonomi kan det innebära stora förluster. Skogsnäringen står i dag för ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans, motsvarande 30 procent av den svenska nettoexporten. Direkt ger näringen arbete åt 70 000 personer.

Utredningsuppdraget har bestått av olika delar. Om utredningen misslyckats klargöra konsekvenserna av att införa en klagorätt finns det även positiva delar bland förslagen. Vi välkomnar förslaget att avkriminalisera anmälningspliktiga åtgärder som utförts utan att Skogsstyrelsen meddelats och i stället införa sanktionsavgifter. Med det förslag som lämnats får vi en tydligare ansvarsfördelning mellan markägaren och den som utför arbetet inom skogsbruket.

Sammanfattningsvis anser vi att förslaget om att införa en klagorätt i skogsvårdslagen står i strid med svensk rättstradition och utgör ett hot mot såväl den svenska ekonomin som klimatomställningen.

Lena Ek, ordförande för Södra
Lars Idermark, VD för Södra

Debattartikel

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.