Det första som händer när massaveden kommer till bruket är att barken tas bort. Den tas tillvara och bränns för att ge värmeenergi, ibland efter att ha pressats till pellets. Veden som befriats från barken huggs till flis. För att vedens cellulosafibrer ska friläggas kokas flisen. Sedan tvättas och bleks cellulosan. När de sista oönskade resterna är avlägsnade ur massan torkas den och klipps till lagom stora ark som buntas sammat till balar för vidare transport till pappersbruk.

Vedens väg till massa (PDF)

Vedgård

Från Södras avverkningsplatser runt om i södra Sverige transporteras vedråvaran, barr- och lövved, till Södra Cell. En del av vedråvaran kommer som sågverksflis.

Barktrumma

Inuti Södra Cell Mönsterås barktrumma

Barken tas bort från veden i barktrummor. Den borttagna barken samlas upp på transportband som går via mellanlager vidare till ångpannan, där den används som bränsle. Den barkfria veden går vidare till flisning. 

Flishugg

När veden har barkats huggs den till flis och lagras i stack. Olika andel rundved och sågverksflis används beroende på vilken pappersmassaprodukt som skall tillverkas. Enbart rundved ger dragstark massa medan enbart sågverksflis ger rivstark massa.

Vår textilmassa produceras av lövved, främst björk. För textilmassan är det de kemiska egenskaperna som är viktiga. Dessa egenskaper bestäms i större utsträckning av fabrikens olika processteg än av vedråvara.

Sållhus 

Jämn flisstorlek är viktig i processen. När massaveden huggs till flis, blir inte alla flisbitar lika stora. Därför sållas all flis i flissåll, som avskiljer exempelvis för stora flisbitar och spån. Överstor flis huggs om i separata stickhuggar innan den går till kokeriet.

Lignin och andra vedämnen avskiljs för energiproduktion. Kokkemikalier återvinns.

Kokeri

Södra Cell Mönsterås 

Den använda kokvätskan (svartlut) innehåller utlöst lignin och andra vedämnen. Svartluten indunstas och återvinns i sodapannan. Grönlutssmältan från sodapannan omvandlas via kausticeringen, där kalk tillsätts, till vitlut som åter förs till kokeriet. I kokeriet börjar tillverkningen av pappers- och dissolvingmassa. Den huggna flisen blandas med kokvätskan (svart- och vitlut) i olika steg och värms med hjälp av ånga till rätt temperatur. Under kokprocessen separeras cellulosafibrerna från lignin och andra vedämnen. Lignin är ett ”lim” som håller ihop fibrerna. När koket är färdigt pumpas massan till tömningstanken för vidare behandling i sileri och tvätt.

Försileri och tvätt

I försileriet tar man bort ofullständigt kokta flisbitar och skiljer prima fibrer från föroreningar som kvist, spet, bark och sand. Silningen sker i flera steg för att återvinna så mycket fiber som möjligt.

Efter försileriet kommer tvätten som består av flera tvättsteg i serie med uppgift att tvätta massan ren från svartlut. Tvättning sker enligt motströmsprincip. Det innebär att filtrat från ett tvättsteg används som tvättvätska på steget före. Vätska från första filtret an­vänds som kokvätska i kokeriet tillsammans med vitlut. Använd svartlut går slutligen till energiproduktion och återvinning av kemikalier.

Syrgasblekeri

I syrgasblekeriet reduceras halten av lignin i massan ytterligare. Detta sker i två syrgasreaktorer där massan behandlas med syrgas och oxiderad vitlut vid en förhöjd temperatur. Härigenom minskas behovet av blekkemikalier i efterföljande blekeri och miljöpåver­kan blir mindre. Utlösta restprodukter tvättas bort i de efterföl­jande tvättpressarna.

Blekeri


 I blekeriet bleks massan till önskad ljushet med hjälp av kemikalier. Blekningen sker i flera steg för att minska angreppet på cellulosan i fibern. Varje steg består av kemikaliemixer, reaktionstorn och efterföljande tvättsteg.

Eftersileri

 Efter blekeriprocessen innehåller massan fortfarande en del mindre föroreningar som behöver avlägsnas. Detta sker i eftersileriet där massan silas med hjälp av en skyddssil och ett antal virvelrenarsteg. Därefter pumpas massan vidare till torkmaskinen.

Torkmaskin

På torkmaskinen avvattnas massan från i princip allt vatten. Torkmaskinens första del är våtpartiet. I dess första del rinner en stor del av vattnet bort och därefter sugs vatten bort med hjälp av vakuum. Ytterligare avvattning sker i presspartiet där vatten tas bort med hjälp av pressning mot filt under högt tryck. Efter press­ning går massan vidare till fläkttorken för ytterligare torkning. När massan lämnar torken innehåller den endast 10% vatten och är nu färdig massa.

Emballering och utlastning


Efter fläkttorken klipps massabanan på bredden och skärs på längden till ark som staplas till balar. Balarna passerar en balpress där de pressas ihop. Balarna paketeras med egentillverkat emballage. Balarna märks sedan med streckkod och id-nummer. Åtta balar bildar en enhet som väger 2 ton. Massan lastas ut via bil, båt och järnväg.

 

Den borttagna barken samlas upp på transportband som går via mellanlager vidare till ångpannan