Försvagad världskonjunktur får återverkningar
Världskonjunkturen och strukturomvandlingar inom pappers- och sågverksindustrin är de viktigaste faktorerna som påverkar marknadsutvecklingen inom skogsindustrin. 2011 var inget undantag, med nedåtvändande konjunktur framför allt på de mogna marknaderna.
Flertalet mogna ekonomier tyngs av statsskuldkrisen och har svårt att häva recessionen med ytterligare räntesänkningar och/eller valutajusteringar. Statsskulderna leder till åtstramning och i flera fall skattehöjning vilket enligt Konjunkturinstitutet dämpar utsikterna även 2012. Det är inte bara i Europa och framför allt euroområdet som osäkerheten är stor. Även USA har en betydande statsskuld, något som marknadsbedömare anser inte längre kan ignoreras.
Sverige är som enda EU-land ett undantag med ett väntat budgetöverskott de närmaste två åren enligt EU-kommissionens höstprognos 2011. Den svenska kronans låga kurs har gynnat den svenska exportindustrin men kronkursen har förstärkts under året.
I BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) är situationen annorlunda med Kina som största tillväxtmotor. Där finns dock risk för en bubbelekonomi och den kinesiska regeringen dämpar därför den kraftiga tillväxten till höga ensiffriga procenttal.
Den konjunkturberoende skogsbranschen ligger tidigt i konjunkturcykeln. Lönsamheten påverkas huvudsakligen av efterfrågan, som är valutaberoende, och kostnaderna för främst ved och energi.
Fastighetsmarknaden har mognat
Skogsfastighetsmarknaden har mognat efter ett decennium med stigande efterfrågan. Utbudet har aldrig varit större än under 2011, med en ökad differentiering av utbud och pris som följd. Priset påverkas främst av arealen, där stora arealer är mer attraktiva. Prisnivån hålls uppe av den finansiella oron i kombination med relativt lågt ränteläge och goda virkespriser.
Investeringarna har ökat i fasta placeringar som skog, som bedöms ha låg risk. I södra Sverige har priserna i snitt stigit med drygt 3 procent under året, vilket är högre än i övriga landet.
Det ökade utbudet beror på generationsskiften, och fler fastigheter förblir osålda. Yngre generationer vill ofta inte ta över och trenden är att fastigheter i ökande grad säljs utanför familjen. Mer än 70 procent av affärerna är kompletteringsförvärv av grannar och aktiva skogsbrukare.
Sämre marknad sänkte efterfrågan
Priset på skogsråvara sätts normalt när kontrakt skrivs om avverkning. Tidpunkten för avverkningen varierar och detta bidrar till att sågverkens marginaler minskar om råvarupriset ligger fast samtidigt som priset på sågade varor sjunker, vilket var fallet under årets sista månader.
De högre timmerpriserna under 2011 berodde på denna eftersläpning. Kontrakten skrevs under det för sågindustrin mer högkonjunkturpräglade 2010 medan avverkningarna gjordes under 2011. Trävarumarknaden började vika i slutet av föregående år vilket ledde till sänkta timmerpriser. Detta upprepades ytterligare två gånger under hösten 2011. Samtidigt har utbudet på stående skog minskat i takt med lägre efterfrågan.
Massabrukens råvara är massaved från avverkningar och cellulosaflis från sågverken. Massavedspriserna har legat på förhållandevis hög nivå med balans mellan utbud och efterfrågan på ved. Mot slutet av året kunde en vikande trend märkas på barrved samtidigt som prisnivån på framför allt FSC-certifierad lövved var fortsatt hög.
Bistert år för trävaror
Den svaga efterfrågan på sågade trävaror i de mogna ekonomierna beror främst på mycket låg nybyggnation. I USA, som varit den absolut största förbrukaren, ligger importen på hälften mot 2006, eller 20 miljoner mot 38 miljoner kubikmeter. Även i Europa ligger förbrukningen på en historiskt låg nivå. Sverige är inget undantag men ROT-avdraget har delvis kompenserat. Renoveringarna minskade dock i styrka under senare delen av året, delvis som en följd av minskad försäljning av befintliga hus.
De största europeiska trävaruproducenterna Sverige, Finland, Österrike och Tyskland svarar för en tredjedel av världsproduktionen och har funnit nya marknader i Nordafrika, med en exportökning på 70 procent sedan 2006. Exporten dit bromsades kraftigt av den politiska oron i området.
Stora delar av Kanada har drabbats av barkborreangrepp men har fått avsättning för sitt lågkvalitetsvirke framför allt i Kina, vars ökande import samtidigt pressar priserna.
Lönsamheten för trävaror var god vid utgången av 2010 men priserna började vika. Samtidigt fortsatte produktionen oförminskat vilket ledde till mycket stora lager. Under senare delen av 2011 genomförde Europa produktionsbegränsningar för att få marknaden i balans. Sågverken har samtidigt pressats av de högre timmerpriserna.
Branschen befinner sig i en omstrukturering som innebär att mindre och olönsamma sågverk läggs ner eller försätts i konkurs. Trenden mot större anläggningar fortsätter: Södra och Holmen har öppnat nya sågverk med kapacitet på 750 000 kubikmeter vardera. Södra har samtidigt lagt ner sågverk med en sammanlagd kapacitet på 250 000 kubikmeter.
Den tidigare bedömningen kvarstår dock om att marknadsläget på sikt ser betydligt ljusare ut, med brist på trävaror.
Interiörprodukter får ökad konkurrens
Södra Interiörs hemmamarknad Skandinavien har inte haft lika negativ utveckling för interiörprodukter som sågverken haft för trävaror. Kundkategorierna bygghandel, industri och husfabriker har utvecklats olika. Bygghandeln som svarar för den absolut största andelen, har förändrat köpbeteendet efter sommaren och lagt mindre order. Husfabrikanterna har till följd av det låga nybyggandet minskat sina order kraftigt.
Konkurrensen från utlandet tilltar. Förutom produktionen i Baltikum har lågprisprodukter från Kina och Sydamerika ökat.
Högförädlade produkter har fortfarande avsättning i exportländer som Japan, Sydkorea, Storbritannien och i Östeuropa.
Långfibrig massa klarar sig väl
Södras Cells affär har sin tyngdpunkt i långfibrig kemisk massa som bland annat lämpar sig för mjukpapper, specialpapper och högre kvaliteter av grafiskt papper. Efterfrågan på massa är direkt relaterad till konsumtionen av papper och andra produkter med massa som insatsvara. Användningen av massa kan översiktligt delas in i fyra områden: tryckpapper, förpackningspapper, mjukpapper (tissue) för hygienändamål och specialpapper för till exempel olika typer av filter.
Prissättningen av massa sker transparent på global nivå. Under 2011 har pris- och lagernivåerna samt valutaväxlingskursen mellan dollar och kronor fluktuerat mindre. Priserna i dollar ökade något fram till halvårsskiftet för att sedan sjunka.
Kina följde sitt mönster att oregelbundet under en kortare period köpa på sig stora lager, något som skedde under första kvartalet och hösten 2011.
Kapaciteten för kortfibermassa har ökat, med moderna bruk runt om i världen. Nedläggning av gamla långfiberbruk har lett till ökad prisskillnad mellan lång- och kortfiber. Långfibermarknaden har fortsatt goda utsikter som följd av små kapacitetstillskott.
Konsumtionen av skriv- och tryckpapper fortsatte att minska i Europa, Japan och Nordamerika. Nedgången är strukturell och till stor del påverkad av den digitala utvecklingen, vilket innebär att förbrukningen inte ens på lång sikt bedöms stiga.
Överkapaciteten hos pappersproducenterna i industriländerna leder till hård konkurrens och svårighet att höja papperspriserna för att kompensera massaprishöjningar. Det leder till fortsatta, bestående kapacitetsneddragningar i Europa.
Den globala ekonomiska tillväxten har inneburit en ökad konsumtion av förpackningspapper och mjukpapper. Med ökad levnadsstandard ökar till exempel användningen av hygienpapper.
Även för specialpapper växer behovet av massa. Här ryms ett brett spektrum från kaffefilter till luftfilter för motorer. Vedfiberns ekonomiska fördelar bidrar till att den ofta föredras framför syntetiska fibrer eller kombineras med dessa. Utvecklingen av nya massor ökar möjligheterna att tillverka specialprodukter med helt nya egenskaper som på sikt kan komma att ersätta minskade volymer inom skriv- och tryckpapperssektorn.
Väder, elcertifikat och utfasning av fossilt bränsle påverkar
Kraftvärmemarknaden drivs främst av väder och temperatur. En grads förändring av årsmedeltemperaturen innebär 5 procents förändring i förbrukning. Elcertifikatsystemet som är tidsbundet påverkar ekonomiskt. Det innebär att när elcertifikatersättning upphör fasas anläggningar ut eller läggs ner. Generellt drivs dock sådana vidare av skogsföretagen även efter att ersättningen upphört.
Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft har medfört press på ersättningsnivån som nästan halverats för elcertifikat. Den nya regionindelningen av landet i elområden medför också incitament till nyinstallation av kraftvärme i Sydsverige där producenterna kan öka sin marginal. Slutligen påverkar utfasningen av fossil kraftvärme utbyggnaden.
Marknadstillväxten har stadigt legat på drygt 3 procent om året men väntas plana ut under 2012 och 2013. Därefter bedöms den åter öka fram till 2016, då planerade anläggningar tas i drift. Nettoökningen av kraftvärmeproduktion beräknas till totalt cirka 4,5 TWh fram till 2016, en ökning med drygt 30 procent.
För Södra Skogsenergi har verksamheten påtagligt präglats av vädret. En mycket kall vinter och vår med ökad produktion följdes av en onormalt varm höst som minskade leveranserna med drygt 10 procent.
Osäkerheten är stor om utvecklingen inom euroområdet. Åtstramningar och höjda skatter dämpar utsikterna för 2012.