Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500-3789) får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2011. Koncernens respektive moderföreningens utveckling, resultat och finansiella ställning framgår av efterföljande rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen samt moderföretagets resultat- och balansräkning och rapport över totalresultat jämte noter och kommentarer.

Verksamhetens inriktning

Föreningen har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser av medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med ovan sagda förenlig verksamhet.

Marknad

Världsekonomin präglades av stor osäkerhet. Efter stark återhämtning i världskonjunkturen 2010 signalerade ledande indikatorer i början av 2011 fortsatt tillväxt om än i något lugnare takt. IMF höjde i sin vårprognos bedömningen för den ekonomiska tillväxten 2011. Fokuseringen på de statsfinansiella obalanserna i framför allt USA, Japan, Storbritannien och de så kallade PIIGS-länderna skapade dock oro på de finansiella marknaderna.

Under sommaren pekade flera indikatorer på att den ekonomiska aktiviteten i världen avtagit betydligt. Detta utlöste oro för en ny recession vilket följdes av en kraftig nedgång på de finansiella marknaderna. Under tredje kvartalet utvecklades USA:s ekonomi bättre än förväntat och oron för en ny recession minskade. Bristande probleminsikter och politisk beslutsvånda ledde till att de krislösningar som presenterades för de statsfinansiella obalanserna ansågs otillräckliga av internationella investerare. Detta resulterade i kraftigt stigande finansieringskostnader för de mest skuldsatta länderna inom främst euroområdet. Mot slutet av året träffades dock nödvändiga politiska uppgörelser som grund för framtida budgetkonsolideringar och skuldreduktioner. De åtstramningsprogram som nu inleds i flera av världens större industrinationer dämpar den ekonomiska tillväxten i världen.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige var förhållandevis stark i början av året men bromsade in under andra halvåret. De starka statsfinanserna med en väl avvägd statsskuld medförde att den svenska kronan förblev stark trots oron. Vid årets slut var kursen mot dollarn 6,89 SEK (6,79). Mot euron stärktes kronan något från 9,01 SEK vid årets början till 8,91 SEK vid årets slut.

Efterfrågan på pappersmassa var stark under första halvåret, vilket bidrog till att lyfta priset till rekordnivå. Efterfrågan växte i Asien, främst Kina. God efterfrågan i kombination med måttliga kapacitetsökningar stärkte marknadsbalansen och under större delen av året producerade industrin för fullt.

Oron för allmänekonomin i Europa steg till följd av en inbromsande ekonomi, vilket i kombination med strukturellt minskad konsumtion av tryckpapper fick efterfrågan på massa i Europa att börja sjunka. Stora prisdifferenser mellan barr- och lövmassa ökade dessutom pappersbrukens incitament att ersätta barrmassa med billigare lövmassa.

Under andra halvåret minskade efterfrågan på massa även i Asien och marknadsbalansen försämrades. Lagren av osåld massa ökade och pressade ner priserna. Mot slutet av året aviserade flera tillverkare produktionsstopp av marknadsskäl. I december införde Södra Cell produktionsstopp vid massabruken i Tofte och Folla till följd av svag efterfrågan och sjunkande priser.

Vid årets början låg priset i Nordeuropa för nordlig barrsulfat på 950 USD per ton. En pristopp nåddes i juni med 1 030 USD per ton, för att sedan falla ned till 843 USD per ton. Prisdifferensen mellan barr- och lövmassa ökade till rekordnivå och nådde under hösten 200 USD per ton. Vid årets början var priset för björkmassa 850 USD per ton, för att vid årets slut ligga på 650 USD per ton. Högsta priset för björkmassa nåddes under andra kvartalet med 875 USD per ton.

För trävaror präglades året av successivt sjunkande efterfrågan och endast marginellt minskad produktion. Nybyggnationen fortsätter att minska i hela Europa medan renoveringssektorn kvarstår på god nivå. Den finansiella oron har försämrat lånemöjligheterna och byggprojekt har skjutits upp.

Den svenska sågverksindustrin har under året varit särskilt utsatt på grund av att den relativt starka svenska kronan har försvagat konkurrenskraften. Samtidigt har läget även för finska, österrikiska och tyska sågverk varit otillfredsställande. Sågverken i Kanada har klarat situationen bättre tack vare kraftigt ökad efterfrågan från Kina.

Timmerpriset i Södras område har varit fortsatt högt i jämförelse med trävarupriserna och sågverkens resultat är generellt mycket otillfredsställande. Strukturförändringen bland sågverksföretagen som avbröts av stormarna Gudrun och Per har återupptagits med flera konkurser och nedläggningar och bedömningen är att fler är att vänta.

Trivselhus har återtagit marknadsandelar och situationen har förbättrats under året. Förenkling och anpassning till aktuella volymer har bidragit till att marginalerna förbättrats under hösten.

Marknaden för Södra Interiör var efterfrågemässigt något bättre än under föregående år, även om ökad försiktighet kunde märkas sista kvartalet genom fler order men till lägre värde. Den svenska marknaden gynnades av ROT-avdraget. Den norska marknaden var stabil, främst inom underhållssektorn, medan aktiviteten på den danska marknaden var fortsatt låg. Trots god volymefterfrågan på hemmamarknaderna har priserna fortsatt pressats av ökad konkurrens från bland annat Baltikum, Sydamerika och Kina. Exporten utvecklades positivt. Den japanska marknaden visade god försäljningstillväxt och även den koreanska utvecklades positivt. Den europeiska marknaden var svag även om en viss ökning noterades i Tyskland, där bland annat försäljning av ektrall inleddes.

Virkesmarknaden präglades under första halvåret av hög efterfrågan på massaved men något begränsad på sågtimmer. Samtidigt var tillgången på båda sortimenten god. Toppbrottsskador och mindre vindfällda volymer virke bidrog till att hålla virkesflödet uppe. Lagernivåerna var höga under sommaren.

Under andra halvåret minskade efterfrågan på massaved som följd av begränsad produktion hos många tillverkare. Förbrukningen av sågtimmer hölls i stort sett uppe fram till slutet av året då flera sågverksföretag produktionsbegränsade.

Priserna på timmer sänktes till följd av den svaga marknaden för sågade varor. Södra sänkte priset på normaltimmer med 30 kr/m3fub i augusti och med ytterligare 25 kr/m3fub i november.

Priserna på massaved steg under första halvåret för att sedan sjunka under andra halvåret. Södra höjde 1 januari priset på barrmassaved med 35 kr/m3fub till 350 kr/m3fub och på björkmassaved den 11 april med 20 kr/m3fub till 350 kr/m3fub. Barrmassavedspriset sänktes den 11 november till 325 kr/m3fub.

Resultat

Koncernens nettoomsättning minskade till 18 191 MSEK (19 727) och rörelseresultatet sjönk till 1 005 MSEK (2 271). I rörelseresultatet ingår resultateffekter från valutaderivat med sammantaget 192 MSEK (34) och från försäljning av elcertifikat med 298 MSEK (54). Föregående års rörelseresultat belastades med nedskrivning av materiella anläggningstillgångar vid bruk och sågverk med 222 MSEK samt med nedskrivning av aktierna i intressebolaget SunPine AB med 25 MSEK.

Södra Cells rörelseresultat uppgick till 1 273 MSEK (2 224). Resultatförsämringen förklaras till stor del av den svenska kronans förstärkning mot den amerikanska dollarn. Genomsnittskursen USD/SEK sjönk under året med 10 procent jämfört med föregående år. Även lägre leverans till följd av marknadsläget samt påverkan från branden vid Södra Cell Mönsterås var orsaker till resultatförsämringen, liksom ökade kostnader för vedråvara motsvarande 465 MSEK. Under 2010 belastades rörelseresultatet med nedskrivning med 160 MSEK av materiella anläggningstillgångar vid Södra Cell Tofte till följd av beslut att avveckla produktionen av eukalyptusmassa.

Södra Timbers rörelseresultat försämrades till –307 MSEK (129) på grund av lägre trävarupriser och väsentligt högre råvarukostnader. Föregående års rörelseresultat innehöll en anpassning av avskrivningsplanen för anläggningstillgångar vid sågen i Mönsterås med 27 MSEK. Under året upphörde sågproduktionen i Åtvidaberg och sågen i Traryd övergick till lövproduktion inom Södra Interiör.

Södra Interiörs rörelseresultat förbättrades till 49 MSEK (30). Fortsatt verksamhetstillväxt i Norge bidrog till att rörelseresultatet ökade med 11 MSEK, medan fortsatt omstrukturering bidrog till en resultatförbättring i Danmark med 3 MSEK. Den under året, av UAB SIWood, förvärvade verksamheten i UAB Aldrea i Litauen bidrog med ett rörelseresultat på 2 MSEK.

Södra Skog förbättrade rörelseresultatet till 75 MSEK (56). Förbättringen berodde främst på högre virkesvolymer och priser. Resultatutvecklingen per affärsområde framgår av not 2 Rörelsesegment.

Finansnettot uppgick till –122 MSEK (61). Det lägre finansnettot var främst en effekt av den negativa utvecklingen på världens finansmarknader, vilket medförde betydande negativa omvärderingar av koncernens placeringstillgångar. Resultatet efter finansnetto försämrades till 883 MSEK (2 332). Koncernens skattekostnad uppgick till 175 MSEK (305) vilket motsvarar 20 procent (13) av resultatet före skatt.

Kassaflödet efter investeringar försämrades till –793 MSEK (1 381) främst beroende på lägre resultat, ökad rörelsekapitalbindning och högre investeringar. Kapitalbindningen i varulager ökade med 932 MSEK vilket delvis motverkades av lägre kapitalbindning i kundfordringar. Likvida medel och kortfristiga placeringar minskade till 2 465 MSEK (4 133) under året.

Investeringar och förvärv

Investeringarna uppgick till 1 738 MSEK (1 750), varav 862 MSEK (786) inom Södra Cell och 589 MSEK (593) inom Södra Timber. Vid det planerade underhållsstoppet på Södra Cell Mörrum i månadsskiftet november-december installerades utrustning för produktion av textilmassa. Tyngdpunkten i beslutade investeringar under året har varit på energieffektivitet och produktivitet. I början av året beslutades om en investering avseende det förnybara kompositmaterialet DuraPulp, och i slutet av året startade produktionen vid Södra Cell i Värö.

Södra Timber slutförde investeringen i det nya sågverket i Värö. Efter invigningen i oktober 2011 har fortsatt intrimning av anläggningen pågått. Investering i ny pannanläggning i Långasjö påbörjades under året. Avtal träffades om förvärv av samtliga aktier i Romerike Trelast AS och Romerike Eiendom AS med tillträdesdag 1 januari 2012. Förvärvet kommer att konsolideras från och med 1 januari 2012.

Södra Interiör förvärvade, genom det för ändamålet nybildade dotterbolaget UAB SIWood, inkråm för MDF-produktion från företaget UAB Aldrea i Litauen. Förvärvet genomfördes med verkan från och med 1 april 2011. Under året övertogs även Södra Timbers sågverk i Traryd, som efter övertagandet konverterats till lövsågverk. Investeringar har gjorts i nya torkar i lövsågverket i Djursdala för ökad kvalitet och kapacitet samt minskad energiåtgång. Investeringar gjordes under året i ny målningslinje för MDF-produkter i Jokkmokk, samt läggare i fabriken i Grimslöv. I norska Brumunddal byggs nytt distributionslager som tas i bruk i mars 2012 och i Kallinge pågår investering i ny ytbehandlingslinje för golv och panel, som installeras under andra kvartalet 2012.

Södra Skog koncentrerade skogsinnehavet i Baltikum genom byten, köp och försäljningar. Årets förvärv av företaget SIA Latvian Sustainable Forestry tillförde 400 hektar produktiv skogsmark i Lettland. Det totala markinnehavet i Estland och Lettland omfattade vid årets slut 26 000 hektar, varav 21 500 hektar skog.

Köpeskillingen för genomförda företagsförvärv uppgår sammanlagt till cirka 15 MSEK.

Södra ökade vid en nyemission sitt ägande i SunPine AB med 10 MSEK. Ägarandelen uppgår efter emissionen till 27,9 procent.

Produktivitet

Södras systematiska produktivitetsarbete fortsatte i god takt och överträffade 2010 års rekordutfall. Under året genererades 7 166 förbättringsidéer (6 973) och 4 902 (3 867) genomfördes. Den årliga resultateffekten av genomförda idéer är 133 MSEK (134). Ett mål är att 1 procent av realproduktiviteten ska genereras i det systematiska produktivitetsarbetet. Detta uppnåddes första gången 2010 och upprepades 2011.

Förbättringsarbetet karakteriseras av att beslut baseras på fakta, att en etablerad systematik och metodik tillämpas och att medarbetarna engageras i idégenereringen inom identifierade förbättringsområden. Extra kraft har lagts på att öka utfallet i förbättringsarbetet genom fler projekt med Södras metodik som grund.

Det övergripande målet är att produktiviteten ska öka med 2 procent årligen i genomsnitt under en femårsperiod. Under 2011 blev utfallet -2,9 procent (3,4). I det långsiktiga arbetet ingår även produktivitetsökning genom investeringar och tillväxt, såväl organisk som genom förvärv.

Forskning och utveckling (FoU)

Koncernens kostnader för FoU uppgick till 93 MSEK (90). I detta ingår kostnader för den egna verksamheten och stöd till externa forskningsprojekt.

På den skogliga sidan och inom trävaruområdet sker forskningen främst genom samarbete med forskningsinstitut och universitet. De övergripande målen är att verka för hög och uthållig skogsproduktion, produktutveckling av sågade trävaror och ökad kunskap om träbyggnation.

Södra Cells FoU-insatser inriktas på både produkt- och processutveckling. Projekt bedrivs internt och i samarbete med kunder, leverantörer, universitet och forskningsinstitut. Basen för forskningen är forskningscentret i Värö.

Södra stödjer även forskning genom Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning. Stiftelsens ändamål är att främja forskning på högskolenivå som är av betydelse för den skogliga eller skogsindustriella verksamheten i södra Sverige.

Miljö

Av Södras nettoomsättning omfattas 97 procent av tillstånds- eller anmälningsplikt. Vid årets slut bedrev koncernen 66 (71) verksamheter i Sverige som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken och 2 (2) i Norge som kräver tillstånd enligt norsk lag. Massafabriker, sågverk, hamnen vid Mönsteråskombinatet och torvmossar är tillståndspliktiga verksamheter. Bland anmälningspliktiga verksamheter ingår anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror, virkesterminaler och biobränsleterminaler. Verksamheten påverkar miljön främst genom utsläpp till vatten och luft från massaframställningen.

Massafabrikerna har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor som främst avser utsläpp till luft eller vatten. De provisoriska villkoren gäller under en tidsbestämd prövotid. Efter prövotiden redovisas fabrikens status och slutliga villkor fastställs.

Följande ärenden under året har haft störst betydelse:

  • Prövotidsredovisningar ingavs för Mörrum.
  • Mörrum och Mönsterås erhöll ändringsbeslut från mark- och miljödomstolen. För Mörrum medges ändring i befintligt tillstånd att inom tillståndsgiven produktionsnivå tillverka textilmassa. Domstolen medger också lindring av NOx-villkoret (kväveoxidutsläpp) under en prövotid fram till 1 september 2013.
  • Mönsterås fick domstolens tillstånd att producera högst 1,5 miljoner ton under en tvåårsperiod. Detta innebär att fabriken kan vara i drift mer än ett år utan produktionsstopp.
  • Vid de nedlagda impregneringsverksamheterna i Hultsfred och Lidhult, där bland andra Södra varit ägare, har respektive länsstyrelse begärt att Södra utreder miljörisker och behov av åtgärder. För Lidhult har länsstyrelsen föreslagit att samma ansvar för saneringskostnaderna ska gälla som för Hjortsberga.
  • För Hultsfred har beslutats om kompletterande provtagning och länsstyrelsen förbereder en ansvarsutredning. För de framtida ålägganden som kan bli aktuella har tidigare år skäligt belopp avsatts i Rapport över finansiell ställning för koncernen. Beloppet är inte betydande med hänsyn till koncernens finansiella ställning.

Finansiell riskhantering

Södra är genom sin verksamhet exponerat för finansiella risker avseende fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. Koncernens säkringsstrategi inriktas på nettoexponeringar. Södras finanspolicy, som fastställs av föreningsstyrelsen, reglerar hanteringen av de finansiella riskerna genom att ange mål, riskmandat och limiter för finansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd, inom finanspolicyns ramar, tas då läget för sådan åtgärd bedöms vara ekonomiskt fördelaktigt. Hänsyn tas även till tillgången på kommersiellt acceptabla säkringsvillkor.

Beslut om säkringsåtgärder och transaktioner hanteras centralt inom Koncernstab Ekonomi och finans. Det övergripande målet är att tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering och vid behov hantera finansiella marknadsrisker effektivt då detta anses erforderligt och/eller fördelaktigt. De finansiella riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs upp. De finansiella riskerna, som i huvudsak är relaterade till de internationellt verksamma dotterföretagen, beskrivs mer ingående i not 22 Finansiell riskhantering vad avser säkrade risker, mål, säkringspolicy samt aktuell exponering och säkringsgrad.

Södras massaproduktion kan enligt finanspolicyn säkras via massaprisderivat. Huvudstrategin är att vara restriktiv med sådana säkringar. Eventuella säkringar beslutas i samråd mellan ekonomi- och finansdirektören, verkställande direktörerna i dotterföretagen och koncernchefen. Säkrad risk avser kassaflödesrisk, det vill säga risken att det massapris Södra kommer att erhålla avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset på lång sikt. Dessutom säkras den verkligtvärderisk som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten PulpServices Hedging erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. Genom att swappa fastprisavtalen till rörliga priser säkerställs att de med kunderna avtalade fasta priserna inte avviker negativt från rådande marknadspriser vid leveranstillfällena. Inför 2012 och följande år föreligger inga massaprissäkringar avseende kassaflödesrisk. Inför 2011 skedde ingen säkring av årets förväntade massaproduktion avseende kassaflödesrisk. För 2012 finns verkligtvärdesäkringar avseende fastprisavtal motsvarande 2 procent (5) av förväntad massaproduktion. För 2013 och åren därefter finns inga verkligtvärdesäkringar (—).

Södra har även möjlighet att finansiellt säkra olja, el och utsläppsrätter för att minimera negativ resultatpåverkan (kassaflödesrisk) på grund av variation i pris på dessa över tid. Oljeexponering får säkras för 18 månader framåt med varierande andel för respektive sexmånadersperiod. Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser. Eftersom endast nettoexponering ska säkras har ingen olja säkrats för 2012 och följande år (—). Avseende finansiell elhandel får prognostiserad nettoposition säkras till 100 procent för kommande två år samt upp till 80, 50 respektive 20 procent under efterföljande tre år. För 2012 och framåt är — procent (29) säkrat. Södras överskott av utsläppsrätter säljs enligt riktlinjer i fastställd policy. För kommande tolvmånadersperiod får upp till 100 procent av nettoöverskottet säljas medan gränserna för de påföljande två åren uppgår till 50 respektive 30 procent. För 2012 är inga (—) utsläppsrätter sålda.

Koncernens transaktionsexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. 0–70 procent av prognostiserade valutaflöden under kommande tolvmånadersperiod får säkras, och 0–50 procent av flödet under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder utgör de tillåtna säkringsintervallen 0–30 procent respektive 0–20 procent. Vid räkenskapsårets slut var 6 procent (20) säkrat avseende nästkommande år. För tid efter 2012 förelåg inga säkringar. Omräkningsexponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag valutasäkras endast om speciella skäl föreligger.

Med likviditets- och upplåningsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir kostsam eller försvårad. I finanspolicyn regleras att koncernens likvida medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 8 procent av beräknad årsomsättning. Vidare ska genomsnittlig kreditlöptid på koncernens låneskuld bero på koncernens soliditet. Vid en soliditet som understiger 50 procent ska kreditlöptiden vara minst två år och vid en soliditet som överstiger 50 procent ska kreditlöptiden vara minst ett år. Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att huvuddelen av Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument med god likviditet och en kreditvärdighet om lägst A-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors kriterier.

För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken, som utgörs av de negativa förändringar i marknadsvärde som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan, ska begränsas genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22 Finansiell riskhantering beskrivs placeringsportföljernas sammansättning, syften och avkastningskrav enligt finanspolicyn.

För den finansiella skulden är målsättningen att hålla räntebindningen inom intervallet 3–15 månader eftersom det är Södras uppfattning att en relativt kort räntebindning på sikt leder till lägre finansieringskostnad för koncernen.

Södra är exponerat för aktieprisrisk genom innehav av aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder. Exponeringen för aktieprisrisk uppgick vid årsskiftet till 684 MSEK (716).

Personalarbete

Genomförandet av HR-strategin, som är den koncerngemensammastrategin för personalfrågor (HR, Human Resources) för perioden 2011-2014, fortsatte. Strategin bygger på ett gränsöverskridande synsätt med fokus på processer snarare än affärsområden. Personalarbetet effektiviseras och innefattar mer koncerngemensamma lösningar.

Policy och arbetssätt för HR tar hänsyn till att Södra också är verksamt i flera länder utanför Sverige. Medarbetarna bidrar framför allt med kompetens, som är summan av vilja, kunskap och förmåga. Den nya strategin pekar på betydelsen av ett motivationsbaserat ledarskap för att öka komponenten vilja. Ledarskapet ska präglas av tydlig och öppen kommunikation, nytänkande och förändringsvilja.

Södra ska agera anständigt i alla lägen, såväl internt som mot omvärlden. Medarbetarna ska visa omsorg om och respekt för varandra. Mobbning och trakasserier får inte förekomma.

Värdeorden helhet, närhet och rörelse är grundpelare i HR-strategin; Södra är ett företag där varje medarbetare ska vara medveten om sin betydelse för helheten. Möten och nära relationer stärker företaget och medarbetarna i en företagskultur som stimulerar förändring och innovation.

Strategiska personalmål är att Södra ska vara attraktivt för dagens och morgondagens medarbetare. De ska kunna och vilja engagera sig, bidra och utvecklas, och då se hela koncernen som en möjlig arena. Södra ska ha goda, sunda och stimulerande arbets-förhållanden.

HR-strategin kan sägas stå för ett livscykelperspektiv i medarbetarens förhållande till företaget genom inriktningen på mål och processer för alla stadier i en anställning: sättet att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla/behålla, belöna och avveckla.

HR-strategin omsätts i konkreta mål och planer för koncernensolika delar. Målen följs upp av koncernledning och styrelser. Bland prioriterade områden ingår kompetensförsörjning vid de närmaste årens allt större pensionsavgångar och en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. För närvarande är det årliga rekryteringsbehovet cirka 240 personer. En ny rekryteringsprocess lanserades 2011 för att underlätta snabb och professionell rekrytering. Åtta traineer anställdes under året.

Det koncerngemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda genomfördes vid fyra tillfällen under året. Totalt har 42 introduktionsdagar genomförts sedan starten 2006 med fler än 1 250 medarbetare. Introduktionen syftar till att de nya medarbetarna ska lära känna koncernens olika affärsområden och skapa förståelse för betydelsen av varje medarbetares bidrag. Från 2011 omfattar introduktionen två dagar.

Ledarutvecklings- och chefsträningsprogram samt årliga medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare genomfördes. Koncernutbildningen ”Ny som chef” lanserades i syfte att ge chefer mer kunskap om bland annat lagar, medarbetarsamtal och utveckling.

Arbetet för att minska arbetsskadorna är prioriterat. Utfallet visar på en förbättring jämfört med föregående år. Ytterligare satsningar har inletts för arbetet med bland annat attityder på arbetsplatserna.

För att förbättra Södra som arbetsgivare genomförs regelbundet medarbetarundersökningar, då alla medarbetare kan ge sin syn på arbetsförhållandena. Resultaten återrapporteras på arbetsplats- och arbetslagsnivå, där också nödvändiga förbättringsåtgärder vidtas. En undersökninggenomfördes under våren 2011 med efterföljande arbete med handlingsplaner på enheterna.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Den internationella konjunkturutvecklingen har stor betydelse för den globala marknadsbalansen för avsalumassa och därmed för massans volym- och prisutveckling. Därtill har byggkonjunkturen, nationellt och internationellt, stor betydelse för koncernens försäljning av hus, sågade trävaror och interiörprodukter.

De mycket stora statliga stimulanspaketen som i hög grad legat till grund för konjunkturåterhämtningen, har i flera stora industriländer ökat de offentliga budgetunderskotten till nivåer som kräver konsolidering av statsbudgetarna. Hög arbetslöshet i många länder medför svag efterfrågan och svårigheter att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten, när stimulansåtgärderna måste dras tillbaka och ersättas med konsolideringsåtgärder. Situationen är likartad i flera industriländer, vilket sannolikt kommer att dämpa den internationella konjunkturen.

Flera av Södras verksamheter är starkt valutaberoende genom att en betydande del av försäljningen sker i andra valutor än där kostnaderna finns. Speciellt valutakursutvecklingen för USD och EUR har stor påverkan på koncernens resultat.

Södras största tillverkningskostnader rör virke, personal, kemikalier och energi. Även här utgör konjunkturutvecklingen en osäkerhetsfaktor som påverkar hur priserna på dessa insatsfaktorer utvecklas. Genom koncernens produktivitetsarbete och effektiviseringen av produktion och administration är det möjligt att motverka de negativa effekterna av en oönskad prisutveckling på insatsfaktorerna.

Av not 22 Finansiell riskhantering framgår hur koncernens resultat och eget kapital hade påverkats om någon väsentlig variabel hade utvecklats annorlunda än det faktiska utfallet.

Övrigt

Södra medverkar i projektet Angara Paper i Ryssland som syftar till uppförande av en fabrik för tillverkning av pappersmassa vid floden Jenisej. Under året tecknade Södra avtal om teknisk assistans i projektet och distribution av pappersmassa från fabriken.

Ittur Redibo AB har framfört skadeståndskrav mot Södra på grund av påstått brott mot optionsavtal avseende Ittur AB:s rätt att senast 15 december 2010 köpa tillbaka Trivselhus på i förväg bestämda villkor. Trots att Ittur AB tidigare meddelat att företaget inte kunnat fullgöra villkoren i optionsavtalet har skadeståndskravet hänförts till skiljedomsförfarande. Södra bestrider samtliga krav.

Den 12 augusti inträffade en brand i flisstackarna vid Södra Cells bruk i Mönsterås. Släckningsarbetet var omfattande och pågick under en vecka. Arbetet med att både bygga en provisorisk lösning och en ny permanent lösning har bedrivits parallellt. Första koket startade 1 september och efter en vecka nådde fabriken full kapacitet. Den permanenta lösningen installeras våren 2012.

Utsikter för 2012

För det kommande året ses avtagande ekonomisk tillväxt. Nödvändiga åtgärder för budgetkonsolidering i flera av världens största ekonomier får inbromsande effekt på världskonjunkturen. Tillsammans med hög och troligen åter stigande global arbetslöshet bör detta medföra fallande inflationsförväntningar. Flera stora centralbanker väntas behöva stimulera sina ekonomier med sänkta styrräntor.

Efterfrågan på massaved bedöms sjunka, framför allt i årets inledning som följd av höga lagernivåer och försvagad marknad för pappersmassa som gör att flera producenter förväntas begränsa produktionen. Förbrukningen av sågtimmer är osäker på grund av den oklara marknaden för sågade trävaror.

Massamarknaden bedöms bli fortsatt svag i början av 2012. Låga kundlager i Europa och Nordamerika i kombination med sjunkande producentlager beroende på produktionsstopp förbättrar gradvis marknadsbalansen under våren då en efterfrågeökning även kan förväntas i Asien.

Marknaden för trävaror väntas bli präglad av låg efterfrågenivå. Genomförda produktionsbegränsningar ger successiv effekt och bedöms stabilisera marknaden, med möjlighet till viss prisökning under det kommande året. Det finns en betydande risk för ytterligare produktionsbegränsningar och strukturåtgärder utöver redan beslutade. Samtidigt ökar produktionen främst i de nya sågverk som är under inkörning hos Södra och Holmen.

För interiörträprodukter förutses en marknadsutveckling ungefär i nivå med 2011, med fortsatt prispressande konkurrens från lågkostnadsländer.

Under förutsättning att den internationella konjunkturen inte försämras väsentligt bedöms Södra ha förutsättningar att uppnå tillfredsställande lönsamhet under 2012.

Moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening

Resultat

Moderföretagets nettoomsättning ökade till 10 009 MSEK (9 432). Rörelseresultatet försämrades till –140 MSEK (–133). Den högre nettoomsättningen berodde främst på ökade virkesvolymer och högre priser.

Finansnettot uppgick till 540 MSEK (967). Förändringen är i huvudsak hänförlig till minskade koncernbidrag. Årets finansnetto belastas med betydande nedskrivningar av placeringstillgångar till följd av utvecklingen på de finansiella marknaderna, medan föregående års finansnetto innehöll nedskrivning av aktieinnehaven i Bark & Warburgs AB med 55 MSEK och i SunPine AB med 40 MSEK.

Resultatet efter finansnetto försämrades till 400 MSEK (834).

Föreningsstämma

Föreningsstämma hölls den 17 maj 2011 i Växjö. Stämman beslutade om utdelning för räkenskapsåret 2010 med 12 procent på insatskapitalet och med 74 kronor/m3fub på normaltimmer av barr samt 12 procent på övriga sortiment. Därutöver beslutades om insatsemission motsvarande 10 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2010 samt utdelning på förlagsinsatser enligt avtal.

Vid föreningsstämman avgick Gunilla Aschan ur styrelsen. Som nya styrelseledamöter valdes Marie Hallén och Caroline Sundewall.

Medlemmar

Medlemsantalet var vid årsskiftet 51 247 (51 346). Den anslutna medlemsarealen var 2,373 miljoner hektar (2,366), en ökning med 7 122 hektar.

Vinstdisposition

Styrelsens förslag till vinstdisposition till föreningsstämman framgår här . Förslaget innebär en vinstdelning på 436 MSEK bestående av utdelning på insatskapitalet med 5 procent, utdelning på virkesleveranserna med 5 procent och 99 MSEK som insatsemission.

På förlagsinsatser utdelas enligt avtal 7 MSEK.