Ett år med stora svängningar
Året präglades av kraftiga svängningar. Den svenska BNP-tillväxten var stark medan många länder på Södras marknader utvecklades betydligt svagare.
Skogsbranschen är konjunkturberoende och tidig i konjunkturcykeln. Lönsamheten påverkas i huvudsak av efterfrågan, som är valutaberoende, och kostnader, främst för ved och energi. Södras affär omfattar förädlingskedjan från skog till industri.
Stark efterfrågan på fastigheter och råvara
Priset på skogsmark drivs av utbud, läge, bonitet och virkesmarknaden. Priset steg kraftigt och har senaste decenniet nominellt ökat med över 160 procent. Omsättningen på skogsfastigheter är låg och ägarbyten sker främst vid generationsskiften. Över 70 procent av affärerna är kompletteringsförvärv av grannar och aktiva skogsbrukare. Trenden är att fastigheterna i ökande grad säljs utanför familjen, då viljan eller möjligheten att ta över är lägre hos andra och tredje generationen.
Priset på skogsråvara sätts normalt när kontrakt skrivs om avverkning eller vid inköp av rotlager. Avverkningstidpunkten varierar vilket minskar sågverkens marginaler om råvarupriset ligger fast samtidigt som priset på sågade varor sjunker, vilket var fallet i slutet av året.
En god marknad i kombination med tömda stormlager medförde att priset på timmer vände uppåt. Det ökade med nära 50 procent från hösten 2009 fram till halvårsskiftet 2010. Samtidigt ökade hyggesanmälningarna om planerad avverkning med 60 procent. Trävarukonjunkturen vände dock neråt tidigt under hösten och priset på timmer sjönk.
God tillgång på cellulosaflis
Massabrukens råvara är massaved från avverkningar och cellulosaflis från sågverken. God tillgång på cellulosaflis medförde att massavedsmarknaden var i balans, trots förhållandevis låga massavedslager. Massavedspriserna ökade successivt under året.
Osäkerhet om marknaden för trävaror
Utvecklingen för sågade trävaror påverkas av faktorer som råvarutillgång, valutakurser, nybyggnation, renovering, konjunktur och olika länders statsfinanser samt säsongsvariationer i byggandet.
Utbudet i Europa kommer i huvudsak från Sverige, Finland, Tyskland och Österrike. Sverige hade en konkurrensfördel som avklingade i takt med kronkursens förstärkning gentemot euron. Svensk sågverksindustri är fortsatt mycket fragmenterad och har låg konsolideringsgrad.
Byggmarknaden driver efterfrågan på Södra Timbers trävaror som till 80 procent är granvaror avsedda för konstruktion. Renoveringssektorn i Skandinavien var stark och byggproduktionen i Europa ökade långsamt från extremt låg nivå. Efterfrågan var fortsatt stark i Mellanöstern och Nordafrika vilket ledde till ökad konkurrens från andra producentländer.
Kort framförhållning i affärerna gör att lagren ökar snabbt om efterfrågan sjunker. Balansen upprätthålls då med minskad produktion. Flera producenter aviserade produktionsstopp under vintersäsongen 2010/2011.
Tilltron på trävarumarknadens utveckling på längre sikt är fortfarande mycket positiv. Den stöds bland annat av att nybyggnationen i Europa och USA fortfarande är under medelnivå samtidigt som användningen av trä i byggkonstruktioner ökar.
Interiörträ hävdar sig på konkurrensutsatt marknad
Södra Interiör verkar främst på den skandinaviska marknaden med störst omsättning i Sverige. Konkurrensen är påtaglig från producenter i både Skandinavien och Baltikum. Trots låg nybyggnation var marknaden god, främst driven av ROT-avdragen i Sverige.
Bygghandeln är största kundkategorin. Södra Interiör motiverar en något högre prisnivå med hög produktkvalitet, innovationer i nya produkter och hög servicegrad med kort leveranstid som håller nere kundernas lager.
Massa fortsatt viktig insatsvara
Södra Cells affär har sin tyngdpunkt i långfibrig kemisk massa som bland annat lämpar sig för högre kvaliteter av grafiskt papper. Efterfrågan på massa är direkt relaterad till konsumtionen av papper och andra produkter med massa som insatsvara. Massaanvändningen delas översiktligt in i fyra områden: tryckpapper, förpackningspapper, mjukpapper (tissue) för hygienändamål och specialpapper för till exempel olika typer av filter.
Prissättningen av massa sker transparent på global nivå. Under 2010 har kasten i pris- och lagernivåerna samt i valutaväxlingskursen mellan dollar och kronor varit extrema. Priserna ökade kraftigt fram till halvårsskiftet för att sedan sjunka marginellt. Priset beror på efterfrågan och utbud som ibland påverkas av naturkrafterna: Chile drabbades av jordbävning i början av året och några av deras massabruk stod stilla en längre tid.
Kina byggde stora lager av inköpt massa och producenternas lagernivåer blev därför globalt sett extremt låga under våren. Normalt leder ökande massapriser till lageruppbyggnad hos producenterna. Andra halvåret har det skett en återgång till mer normala lagernivåer.
Konsumtionen av skriv- och tryckpapper minskar i Europa, Japan och Nordamerika. Nedgången är strukturell och till stor del påverkad av den digitala utvecklingen, där Nordamerika har kommit längst.
Överkapaciteten hos pappersproducenterna i industriländerna leder till hård konkurrens och svårighet att ta ut massaprishöjningar. Det medför fortsatta bestående kapacitetsneddragningar i Europa.
Den globala ekonomiska tillväxten har ökat konsumtionen av förpackningspapper och mjukpapper. Med ökad levnadsstandard ökar till exempel användningen av hygienpapper.
Även för specialpapper växer behovet av massa. Här ryms ett brett spektrum från kaffefilter till luftfilter för motorer. Vedfiberns ekonomiska fördelar bidrar till att den ofta föredras framför syntetiska fibrer eller kombineras med dessa.
Bioenergi växer stadigt
Utbyggnaden av biobränsleeldad kraftvärme driver Södra Skogsenergis affär. Marknadstillväxten ligger stadigt på drygt 3 procent om året. Förbrukningen av biobränsle i Södra Skogsenergis marknadsområde är cirka 17 TWh. Hösten 2010 startade leveranserna i betydligt högre takt än tidigare beroende på kallare väder än normalt, men framför allt ett högt elpris vilket stimulerade till hög kraftproduktion och därmed ökat bränslebehov.
På sikt tillkommer ökad kapacitet i kraftvärme i regionen. En del aktörer har investerat i förbränning av sopor, en trend som ses även i Norge och Tyskland. Detta förväntas leda till bränslebrist i Sverige för denna typ av pannor då en hel del av detta bränsle importeras.
Försörjningen av biobränsle förbättras stadigt då grot (grenar och toppar) från avverkningar tillvaratas i ökande omfattning. Även biprodukterna från industrin ökar, till exempel har Södra Cell Värö kommit igång med torkning och leverans av bark.