Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500-3789) får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2010. Koncernens respektive moderföreningens utveckling, resultat och finansiella ställning framgår av efterföljande rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen samt moderföretagets resultaträkning, tillika rapport över totalresultatet, jämte balansräkning, noter och kommentarer.
Verksamhetens inriktning
Föreningen har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser för medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med ovan sagda förenlig verksamhet.
Marknad
Återhämtningen i världsekonomin fortsatte, främst genom draghjälp från olika tillväxtmarknader. Utvecklingen var starkare än väntat under första halvåret men saktade in något under sommaren då tillväxtutsikterna dämpades av tilltagande statsfinansiell oro främst i Europa, trög återhämtning på arbetsmarknaden i USA och oro för att begynnande åtstramningar i Kina skulle leda till en hårdlandning av Kinas ekonomi.
Nya ekonomiska stimulanser i USA i form av kvantitativa lättnader, där bland annat 600 miljarder USD tillfördes ekonomin, bidrog under andra halvåret till en starkare framtidstro. Detta tillsammans med fortsatt stark utveckling i tillväxtekonomierna och minskad oro för den kinesiska ekonomin, bidrog till att utsikterna för världsekonomin åter ljusnade vid slutet av året. Globala BNP bedöms ha ökat med nära 5 procent under 2010.
Världsekonomin präglades av globala obalanser. Skillnaderna mellan länder med ekonomiska överskott och underskott ökade, vilket bidrog till ökade handelspolitiska spänningar och valutagräl. De globala kapitalströmmarna påverkades under året av den mycket lätta penningpolitik som fördes i USA, Eurozonen, Japan och Storbritannien. Kapital sökte sig från lågränteländer till länder med högre avkastningsmöjligheter. Drivkraften för valutarörelserna var ett ökat apprecieringstryck på valutor i länder med starka statsfinanser. Kinas försiktiga valutapolitik, med stark koppling till en successivt svagare USD, resulterade under andra halvåret i ökade valutapolitiska spänningar med krav på en förstärkning av den kinesiska valutan för att stimulera den globala ekonomiska tillväxten.
Gynnsam branschsammansättning och tidigare svag krona medverkade till en stark ekonomisk utveckling i Sverige under året. Detta medverkade till att kronan återtog hela den nedgång som skett under finanskrisen. Efter att USD stärkts från 7,18 SEK vid årets början, till som högst 8,06 SEK under det andra kvartalet, försvagades USD under andra halvåret till som lägst 6,54 SEK efter signaler om avtagande ekonomisk tillväxt i USA och beslut om kvantitativa lättnader. Vid årets slut var kursen mot USD 6,79 SEK. Mot EUR stärktes kronan från 10,29 SEK vid årets början till 9,01 SEK vid årets slut.
Efterfrågan på pappersmassa var god. Vid årets början var lagren av pappersmassa i världen låga efter tidigare produktionsbegränsningar. Massakonsumtionen kom igång bra efter finanskrisen och priserna steg. Till det starka marknadsläget bidrog ett minskat utbud efter jordbävningen i Chile då delar av landets massaindustri stängdes under en längre tid. Andra orsaker till att utbudet minskade var arbetsmarknadskonflikt och brist på vedråvara i Finland och USA. Ingen betydande ny kapacitet tillkom under året.
Vid ingången av 2010 låg priserna i Nordeuropa för nordlig barrsulfat på 800 USD per ton. Priserna nådde en topp under juni och juli på 980 USD per ton, för att därefter marginellt sjunka till 950 USD per ton. Björksulfatmassa steg från 700 USD per ton vid årets inledning till
920 USD under juni och juli. Därefter föll priserna tillbaka till 850 USD per ton.
Årets åtta första månader var mycket bra för sågade trävaror, med balans i utbud och efterfrågan och priserna steg successivt, dock inte i samma höga takt som för råvaran. Ökad produktion i de fyra stora tillverkningsländerna Sverige, Finland, Tyskland och Österrike ledde till ett utbudsöverskott i marknaden. Den svenska kronans förstärkning under tredje kvartalet medförde dessutom att svenska tillverkares valutafördel försvann. Marknadsturbulensen späddes även på av den finansiella oron och medförde bland annat att Storbritannien, det största importlandet i Europa, fattade beslut om ett stort besparingspaket. Dessa händelser ledde till sjunkande trävarupriser trots att marginalerna för sågverken krympt till ett minimum. Detta ledde i sin tur till att de flesta tillverkare genomförde produktionsbegränsningar i slutet av året. På kort sikt är konsumtionsökningen låg i Europa men på lång sikt ser marknaden positiv ut.
Trivselhus ökade sin marknadsandel under året och ser en fortsatt positiv utveckling under 2011.
Marknaden för Södra Interiör var god under året både i Norge och Sverige, dock med pressade priser på den svenska marknaden. Även flera exportmarknader utvecklades väl. Utvecklingen i Danmark var fortsatt svag, men stabiliserades något mot slutet av året. Framförallt utvecklades försäljningen till bygghandeln och husbyggarna positivt. Nya produkter i form av ektrall och mdf-panel växte avsevärt. Mot slutet av året tog försäljningen av lövträ till bland annat golvindustrin fart.
Virkesmarknaden påverkades under första till tredje kvartalet av en stark efterfrågan på timmer med priser som steg till rekordnivå. Södra höjde priset vid två tillfällen under första halvåret och utbudet av slutavverkningar ökade kraftigt. Många aktörer har ökat sina lager av rotstående skog till höga nivåer. Efterfrågan på timmer påverkades under sista kvartalet av utvecklingen på marknaden för sågade trävaror och priserna sjönk. Södras generella marknadspremie på 50 kr/m3fub togs bort den sista juni och priset på normaltimmer sänktes med 50 kr/m3fub i november.
Efterfrågan på massaved var stor under hela året tack vare hög produktion i industrin och leveranser av volymer norrut i Sverige samt export. Priserna ökade successivt under året. Södra höjde priset på lövmassaved i januari och oktober och priset på barrmassaved i mars. Dessutom införde Södra en gallringspremie på barrmassaved med
30 kr/m3fub i juni som sedan höjdes till 50 kr/m3fub i oktober.
Resultat
Koncernens nettoomsättning ökade till 19 727 MSEK (16 696) och rörelseresultatet ökade till 2 271 MSEK (593). I rörelseresultatet ingår resultateffekter från valutaderivat och fastpriskontrakt med sammantaget 34 MSEK (415) och från försäljning av elcertifikat med
54 MSEK (929). I avskrivningar och nedskrivningar ingår nedskrivning av materiella anläggningstillgångar vid massabruk och sågverk med
222 MSEK. Resultateffekt från nedskrivning av aktierna i intressebolaget SunPine AB belastar rörelseresultatet med 25 MSEK. Föregående års siffror inkluderar återföring med 81 MSEK av tidigare gjorda nedskrivningar vid sågen i Mönsterås.
Resultatförbättringen var främst hänförlig till Södra Cell, där en stark massamarknad med goda volymer och höjda priser resulterade i ett starkt förbättrat resultat. Rörelseresultatet för Södra Cell uppgick till
2 224 MSEK (406). Till följd av beslutet att avveckla produktionen av eukalyptusmassa vid Södra Cell Tofte gjordes en nedskrivning med
160 MSEK av materiella anläggningstillgångar relaterade till framställningen av eukalyptusmassa. Södra Timbers rörelseresultat förbättrades till 129 MSEK (119) tack vare förbättrade priser på sågade trävaror. Mot slutet av året försämrades lönsamheten i sågverksrörelsen till följd av den starkare kronan, branschens överproduktion och höga timmerpriser. Under året gjordes nedskrivning av anläggningstillgångar vid sågverk med totalt 58 MSEK föranledd av ändrade marknads- och råvaruförutsättningar. Södra Timbers resultat belastas även av en nedvärdering av varulagret med 64 MSEK och en anpassning av avskrivningsplanen för anläggningstillgångar vid Mönsteråssågen med 27 MSEK. Försvagningen av marknaden för sågade trävaror föranledde även en nedskrivning av värdet på tecknade avverkningsuppdrag hos Södra Skog med 55 MSEK. Södra Interiörs rörelseresultat, 30 MSEK (0), påverkades negativt under första halvåret av fortsatt omstrukturering av verksamheterna i Danmark och inom Werner Träförädling (Djursdala). Under andra halvåret, då merparten av åtgärderna var slutförda, uppvisade verksamheten i Danmark positivt resultat och sågverket i Djursdala noterade en starkt förbättrad orderingång. Södra Skog förbättrade sitt rörelseresultat till 56 MSEK (29). Resultatförbättringen berodde främst på högre virkesvolymer och priser samt ett förbättrat resultat från biobränsleaffärerna. Resultatutvecklingen per affärsområde framgår av not 2 Rörelsesegment.
Finansnettot uppgick till 61 MSEK (69). Det lägre finansnettot var främst en effekt av negativa valutakursdifferenser till följd av årets kronförstärkning. Resultatet efter finansnetto förbättrades till
2 332 MSEK (662). Koncernens skattekostnad uppgick till 305 MSEK (199) vilket motsvarar 13 procent (30) av resultatet före skatt. Den redovisade skattesatsen 2010 är betydligt lägre än föregående års skattesats eftersom uppskjuten skattefordran, av försiktighetsskäl, inte redovisades under föregående år avseende underskotten vid de norska massabruken till följd av marknadsrelaterade produktionsstopp och osäkerheten om när i tiden dessa skattemässigt skulle kunna utnyttjas. Under 2010 har uppskjutna skattefordringar aktiverats avseende samtliga skattemässiga underskott för Södra Cell Tofte.
Kassaflödet efter investeringar försämrades något till 1 381 MSEK
(1 438) främst beroende på högre investeringar. Rörelsekapital-bindningen i lager och fordringar ökade med 537 MSEK. Detta motverkades delvis av att kortfristiga rörelserelaterade skulder ökade med 292 MSEK. Likvida medel och kortfristiga placeringar ökade under året med 1 351 MSEK till 4 133 MSEK (2 782).
Investeringar och förvärv
Investeringarna uppgick till 1 750 MSEK (1 387), varav 786 MSEK
(1 024) inom Södra Cell och 593 MSEK (196) inom Södra Timber. Vid det planerade underhållsstoppet vid Södra Cell Mönsterås installerades en ny blandlutcistern för ökat utbyte av tallolja, vilket i sin tur förbättrar energibalansen. I slutet av året beslutades om en investering vid Södra Cell Mörrum för produktion av textilmassa samt en investering vid Södra Cell Värö avseende energiförsörjning till Södra Timbers nya sågverk. Övriga större beslutade investeringar avser bland annat ett nytt energieffektivare för- och eftersileri vid Södra Cell Värö. Södra Timber påbörjade under andra halvåret investeringen i den nya såganläggningen i Värö. Projektet innebär att en befintlig anläggning i Adelebsen, Tyskland demonteras och flyttas till Sverige. Södra Interiör flyttade verksamheten i Vima A/S (Silkeborg) till Åbyhöj samt påbörjade investeringar för att rationalisera hanteringen av listverk. Dessutom genomfördes investering i etikettering och buntning. Stora rationaliseringsinvesteringar gjordes i Kallinge, med bland annat scanner i golvproduktionslinjen. Investeringstakten ökades ytterligare under andra halvåret i tillverkningslinjer och rationellare hantering av färdigvaror.
Södra Skog kompletterade skogsmarksinnehavet med 1 900 hektar skog, huvudsakligen i Lettland, och äger därmed totalt drygt
28 100 hektar skog, varav 20 600 hektar i Baltikum.
Under året byggdes sex vindkraftverk vid massabruket i Mönsterås och togs i drift. Dessa ägs helt av Södra. Dessutom byggdes fyra vindkraftverk på privat mark direkt norr om bruket. Detta projekt ägs gemensamt av Södra och norska Statkraft.
Södra ökade vid två nyemissioner under året sitt ägande i SunPine AB med 38 MSEK. Ägarandelen uppgår efter emissionerna till 25,9 procent och SunPine AB är från 1 maj 2010 ett intresseföretag till Södra.
Avyttringar
Den 1 oktober förvärvade det norska energiföretaget Statkraft ytterligare 50,1 procent av aktierna i Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB, det projektbolag som driver vindkraftsprojekt i södra Sverige åt såväl Södra som Statkraft. Efter avyttringen uppgår Södras ägarandel i bolaget till 9,9 procent.
Produktivitet
Det strukturerade produktivitetsarbetet fortsatte i högre tempo än föregående år. Under året ökade antalet lämnade förslag till 6 973
(6 441) och 3 867 (3 472) genomfördes. Det bästa utfallet hittills nåddes i resultatförbättring till följd av lämnade idéer, 134 MSEK (96). Målet är att koncernens produktivitet ska öka med i snitt 2 procent årligen under en femårsperiod. Under 2010 nåddes 3,4 procent (1,7).
Södras produktivitetsarbete ger möjlighet för anställda att vara delaktiga och påverka sitt arbete. Systematiken garanterar att medarbetarnas förslag tas om hand och genomförs seriöst och faktabaserat. Under året sattes målet att ytterligare förkorta tiden för en idé att bli genomförd, för att uppmuntra idélämnandet.
En tydligare inriktning utarbetades för det systematiska produktivitetsarbetet med skarpare fokus på att välja ut, prioritera och genomföra produktivitetsprogram som ger största möjliga effekt. Koncernens nio navigatörer har under året tagit rollen som förändringsledare i flertalet av dessa program. I det långsiktiga arbetet ingår även produktivitetsökning genom investeringar och tillväxt, såväl organisk som genom förvärv.
Forskning och utveckling (FoU)
Koncernens kostnader för FoU uppgick till 90 MSEK (80). I detta ingår kostnader för den egna verksamheten och stöd till externa forskningsprojekt.
På den skogliga sidan och inom trävaruområdet sker forskningen främst genom samarbete med forskningsinstitut och universitet. De övergripande målen är att verka för hög och uthållig skogsproduktion, produktutveckling av sågade trävaror och ökad kunskap om träbyggnation.
Södra Cells FoU-insatser inriktas på både produkt- och processutveckling. Projekt bedrivs internt och i samarbete med kunder, leverantörer, universitet och forskningsinstitut. Basen för forskningen är forskningscentret i Värö.
Södra stödjer även forskning genom Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning. Stiftelsens ändamål är att främja forskning på högskolenivå som är av betydelse för den skogliga eller skogsindustriella verksamheten i södra Sverige.
Miljö
Cirka 97 procent av Södras nettoomsättning omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Vid årets slut bedrev koncernen 73 (71) verksamheter i Sverige som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken och två (två) i Norge som kräver tillstånd enligt norsk lag. Massafabriker, sågverk, hamnen vid Mönsteråskombinatet, vindkraftverk och torvmossar är tillståndspliktiga verksamheter. Bland anmälningspliktiga verksamheter ingår anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror, virkesterminaler och biobränsleterminaler. Verksamheten påverkar miljön främst genom utsläppen till vatten och luft från massaframställningen.
Efter stormen Gudrun 2005 etablerade Södra ett trettiotal bevattnade timmerterminaler. Dessa har efterhand avvecklats och vid 2009 års utgång återstod endast en terminal vid Lenhovda vilken avvecklades under 2010.
Massafabrikerna har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor som främst avser utsläpp till luft eller vatten. De provisoriska villkoren gäller under en tidsbestämd prövotid. Efter prövotiden redovisas fabrikens status och slutliga villkor fastställs.
Följande ärenden under året har haft störst betydelse:
– Prövotidsredovisningar ingavs för Mörrum och Mönsterås.
– Miljööverdomstolen meddelade den 23 juni dom om miljösanering vid det nedlagda sågverket i Hjortsberga och fastställde Södras ansvar till 40 procent av kostnaden. Skälet till jämkningen är att föroreningarna till viss del har skett före 1969. Miljööverdomstolen anser att Södra inte har något ansvar för föroreningar före 1960, visst ansvar mellan 1960–1969 och fullt ansvar för föroreningar som uppkommit efter 1969. Av domen framgår inte hur jämkningen av ansvaret beräknats. Domen betyder att myndigheterna inte kommer att kunna kräva efterbehandling av föroreningar som har uppkommit före 1960. Den innebär också att myndigheterna måste ha en finansiering innan de kan börja ställa krav på verksamhetsutövaren.
– Vid de nedlagda impregneringsverksamheterna i Hultsfred och Lidhult, där bland andra Södra varit ägare, har respektive länsstyrelse begärt att Södra utreder miljörisker och behov av åtgärder. För Lidhult har beslut meddelats om att Södra ska bekosta 90 procent av kostnaderna för åtgärderna. Länsstyrelsen ser nu över sitt föreläggande mot bakgrund av ny praxis på området. För Hultsfred har en riskbedömning med åtgärdsförslag lämnats in till länsstyrelsen, som förbereder en ansvarsutredning. För de framtida ålägganden som bedöms kunna bli aktuella har tidigare år skäliga belopp avsatts i rapport över finansiell ställning för koncernen. Beloppen är inte betydande med hänsyn till koncernens finansiella ställning.
– Miljöprövningsdelegationen i Hallands län beviljade den 22 september tillstånd enligt miljöbalken för Södra Timber att utöka sågverksrörelsen och träimpregneringen i Värö. Företaget har överklagat tillståndet i vissa delar.
Finansiell riskhantering
Södra är genom sin verksamhet exponerat för finansiella risker avseende fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. Enligt koncernens säkringsstrategi ska fokus vara att säkra nettoexponeringar. Södras finanspolicy, som fastställs av föreningsstyrelsen, reglerar hanteringen av de finansiella riskerna genom att ange mål, riskmandat och limiter för finansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd, inom finanspolicyns ramar, tas då läget för sådan åtgärd bedöms vara ekonomiskt fördelaktigt. Hänsyn tas även till aktuell tillgång till kommersiellt acceptabla säkringsvillkor.
Beslut om säkringsåtgärd och transaktioner hanteras centralt inom koncernstab Ekonomi och finans. Det övergripande målet är att tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering och vid behov hantera finansiella marknadsrisker effektivt då detta anses erforderligt och/eller fördelaktigt. De finansiella riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs upp. De finansiella riskerna, som i huvudsak är relaterade till de internationellt verksamma dotterföretagen, beskrivs mer ingående i not 22 Finansiell riskhantering vad avser säkrade risker, mål, säkringspolicies samt aktuell exponering och säkringsgrad.
Av Södras massaproduktion kan enligt finanspolicyn maximalt
20 procent av prognostiserad produktion säkras via massaprisderivat. Säkrad risk avser kassaflödesrisk, det vill säga risken att det massapris Södra kommer att erhålla avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset på lång sikt. Dessutom säkras den verkligtvärderisk som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten PulpServices Hedging erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. Genom att swappa fastprisavtalen till rörliga priser säkerställs att de med kunderna avtalade fasta priserna inte avviker negativt från rådande marknadspriser vid leveranstillfällena. Inför 2011 och följande år föreligger inga massaprissäkringar avseende kassaflödesrisk. Inför 2010 var 14 procent av årets förväntade massaproduktion säkrad avseende kassaflödesrisk.
För 2011 finns verkligtvärdesäkringar avseende fastprisavtal motsvarande 5 procent av förväntad massaproduktion. Inför 2010 var motsvarande siffra 3 procent. För 2012 och åren därefter finns inga verkligtvärdesäkringar.
Södra har även möjlighet att finansiellt säkra olja, el och utsläppsrätter för att minimera negativ resultatpåverkan (kassaflödesrisk) på grund av variation i pris på dessa över tid. Oljeexponering får säkras för en period av 18 månader framåt med varierande andel för respektive sexmånadersperiod. Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser. Eftersom endast nettoexponeringar ska säkras har ingen olja säkrats för 2011 och följande år. Situationen var densamma vid föregående årsskifte. Avseende finansiell elhandel får prognostiserad nettoposition säkras till 100 procent för kommande två år samt upp till 80, 50 respektive 20 procent under efterföljande tre år. För 2011 är 29 procent säkrat, medan det från 2012 och framåt inte finns några säkringar. Föregående årsskifte var 35 procent säkrat för 2010 samt inga ytterligare säkringar därutöver. Södras överskott av utsläppsrätter säljs enligt riktlinjer i fastställd policy. För kommande tolvmånadersperiod får upp till 100 procent av nettoöverskottet säljas medan gränserna för de påföljande två åren uppgår till 50 respektive 30 procent. För 2011 är inga utsläppsrätter sålda.
Koncernens transaktionsexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. 0–70 procent av prognostiserade valutaflöden under kommande tolvmånadersperiod får säkras, och 0–50 procent av flödet under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder utgör de tillåtna säkringsintervallen 0–30 procent respektive 0–20 procent. Vid räkenskapsårets slut var 20 procent säkrat avseende nästkommande år. För tid efter 2011 förelåg inga säkringar. Vid föregående årsskifte var 42 procent säkrat för 2010 och 15 procent inför 2011. Enligt policyn får valutaterminer, valutaswappar och valutaoptioner användas som säkringsinstrument. Omräkningsexponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag valutasäkras endast om speciella skäl föreligger.
Med likviditets- och upplåningsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir kostsam eller försvårad. I finanspolicyn regleras att koncernens likvida medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 8 procent av beräknad årsomsättning. Vidare ska genomsnittlig kreditlöptid på koncernens låneskuld bero på koncernens soliditet. Vid en soliditet som understiger 50 procent ska kreditlöptiden vara minst två år och vid en soliditet som överstiger 50 procent ska kreditlöptiden vara minst ett år.
Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att huvuddelen av Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument med god likviditet samt en kreditvärdighet om lägst A-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors kriterier.
För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken, som utgörs av de negativa förändringar i marknadsvärde som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan, ska begränsas genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22 Finansiell riskhantering beskrivs placeringsportföljernas sammansättning, syften och avkastningskrav enligt finanspolicyn.
För den finansiella skulden är målsättningen att hålla räntebindningen inom intervallet 3–15 månader eftersom det är Södras uppfattning att en relativt kort räntebindning på sikt leder till lägre finansieringskostnad för koncernen.
Södra är exponerat för aktieprisrisk genom sina innehav i aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder. Exponeringen för aktieprisrisk uppgick vid årsskiftet till 716 MSEK (449).
Personalarbete
Under året utarbetades en ny koncerngemensam strategi för personalfrågorna (HR, Human Resources) för perioden 2011–2014. Strategin bygger på ett gränsöverskridande synsätt för att effektivisera personalarbetet och hitta fler koncerngemensamma lösningar.
Den nya strategin pekar på betydelsen av ett motivationsbaserat ledarskap som ska präglas av tydlig och öppen kommunikation, nytänkande och förändringsvilja. Medarbetarna bidrar framför allt med sin kompetens. Företagskulturen ska stimulera till förändring och innovation. En ny koncerngemensam pensionspolicy erbjuder attraktiva pensions- och försäkringslösningar för alla medarbetare.
HR-strategin omsätts i konkreta mål för koncernens olika delar som följs upp av koncernledning och styrelser. Kompetensförsörjningen är ett prioriterat område inför de närmaste årens allt större pensionsavgångar och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det årliga rekryteringsbehovet uppgår till cirka 250 personer. För att underlätta snabb och professionell rekrytering av kompetenta medarbetare lanseras en ny rekryteringsprocess under 2011. Åtta unga akademiker genomgår just nu Södras femte trainee-program, som lägger grunden till kompetensförsörjningen av framtida ledare.
Det koncerngemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda genomfördes vid elva tillfällen under året. Totalt har 34 introduktionsdagar genomförts sedan starten 2006 med fler än
1 100 medarbetare. Med introduktionen ska de nya medarbetarna lära känna koncernens olika affärsområden och förstå sin egen betydelse för helheten. Från 2011 omfattar introduktionen två dagar, där den andra dagen ägnas åt produktivitetsarbetet inom företaget.
Arbetet med att minska arbetsskadorna är ett prioriterat område. Trots målinriktade handlingsprogram och fokus på att minska arbetsolyckor och tillbud ökar arbetsolyckorna i koncernen. Ytterligare satsningar har inletts för att bland annat påverka attityder på arbetsplatserna.
För att förbättra Södra som arbetsgivare genomförs regelbundet medarbetarundersökningar, då alla medarbetare kan ge sin syn på arbetsförhållandena. Resultaten återrapporteras på arbetsplats- och arbetslagsnivå, där också nödvändiga förbättringsåtgärder vidtas. En undersökning genomförs under våren 2011.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Den fortsatta internationella konjunkturutvecklingen har stor betydelse för den globala marknadsbalansen för avsalumassa och därmed för volym- och prisutvecklingen för pappersmassa. Konjunkturutvecklingen påverkar även byggkonjunkturen nationellt och internationellt vilket har stor betydelse för koncernens försäljning av hus, sågade trävaror och interiörprodukter. De mycket stora statliga stimulanspaketen som till stor del legat till grund för återhämtningen i den internationella konjunkturen har i flera stora industriländer ökat de offentliga budgetunderskotten till nivåer som kräver konsolidering av statsbudgetarna. Hög arbetslöshet i många länder innebär svag privat efterfrågan och därmed en svårighet att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten när tidigare stimulansåtgärder dras tillbaka och ersätts med nödvändiga konsolideringsåtgärder. EU-länder som Grekland och Irland har av statsfinansiella skäl tvingats ta emot samordnat finansiellt stöd i kombination med radikala besparingsåtgärder. Portugal och Spanien riskerar att hamna i samma situation. På lite sikt är situationen likartad för flera andra stora industriländer, vilket på nytt kan få negativ ekonomisk påverkan på den internationella konjunkturen.
Flera av Södras verksamheter är starkt valutaberoende genom att en betydande del av försäljningen sker i andra valutor än de där kostnaderna finns. Speciellt valutakursutvecklingen för USD och EUR har stor påverkan på koncernens resultat.
Södras största tillverkningskostnader utgörs av virkeskostnader, personalkostnader, kemikaliekostnader och energikostnader. Även här utgör konjunkturutvecklingen en osäkerhetsfaktor som påverkar hur priserna på dessa insatsfaktorer utvecklas. Genom koncernens produktivitetsarbete och dess effektivisering av produktion och administration finns dock möjlighet att motverka de negativa effekterna av en oönskad prisutveckling på insatsfaktorerna.
Av not 22 Finansiell riskhantering framgår hur koncernens resultat och eget kapital under året hade påverkats om någon väsentlig variabel i genomsnitt under året hade utvecklats annorlunda än det faktiska utfallet.
Övrigt
För att effektivisera verksamheten och bland annat möta den ökande konkurrensen på virkesmarknaden omorganiserade Södra Skog den operativa verksamheten i 19 verksamhetsområden. Fokus ligger på ökad kontakt med medlemmarna, ledarskap samt effektivare logistik och utvecklad marknadskommunikation. Även den demokratiska organisationen förändrades när antalet skogsbruksområden ökade från 32 till 36.
Den 1 juli övertogs verksamheten i Werner Träförädling AB av Södra Interiör AB i samband med ett inkråmsförvärv. Syftet med övertagandet var att till fullo integrera lövsågen i Djursdala administrativt och IT-mässigt samt möjliggöra en rationellare hantering av flöden och lager.
Södras förvärvsavtal med Ittur AB avseende Trivselhus innehöll en av motparten begärd konfidentiell option som gav Ittur rätt att senast den 15 december 2010 köpa tillbaka Trivselhus till i förväg bestämda villkor. Ittur har meddelat Södra att man inte kunnat fullgöra villkoren i optionsavtalet och dessutom har Ittur vidtagit vissa juridiska åtgärder samt framfört hot om skadestånd. Ärendet kan därmed komma att prövas juridiskt.
Under 2010 avslutades även den andra huvudleasen och underleasen avseende den leasingtransaktion som genomfördes 1997 med två amerikanska banker som motparter och som avsåg nyttjanderätten till utrustningen vid Södra Cell Mörrum.
Utsikter för 2011
Den ekonomiska tillväxten bedöms fortsätta i något lugnare takt än under 2010. Statsfinansiella obalanser i flera mogna industriländer, valutaoro och handelspolitiska spänningar utgör osäkerhetsfaktorer för den globala BNP-utvecklingen. Detta samt hög arbetslöshet talar för att de flesta centralbanker väntas gå försiktigt fram med styrräntehöjningar.
Efterfrågan på massaved väntas vara fortsatt hög under 2011. Vad gäller sågtimmer är det osäkert hur stor förbrukningen kommer att vara under inledningen av 2011 på grund av den osäkra marknaden för sågad vara. Under året väntas efterfrågan på timmer öka till följd av att såväl Södra som Holmen startar nya sågverk.
Marknadsbalansen för pappersmassa bedöms bli god liksom priserna. Det tillkommer enbart begränsade volymer i ny kapacitet samtidigt som en förbättring i världskonjunkturen förväntas och därmed en ökad pappersförbrukning. Marknaden för sågade trävaror väntas bli sämre under första hälften av 2011 men normaliseras under andra halvåret. För interiörprodukter förutses en förbättrad marknad där utsikterna för bygghandel och industriförsäljning ser lovande ut. Södra bedöms ha goda förutsättningar att uppnå tillfredsställande lönsamhet under 2011.
Moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening
Resultat
Moderföretagets nettoomsättning ökade till 9 432 MSEK (8 375). Rörelseresultatet försämrades till –133 MSEK (–89). Den högre nettoomsättningen berodde främst på ökade virkesvolymer och priser. Försämringen av rörelseresultatet berodde främst på vidtagen nedskrivning av tecknade avverkningsuppdrag med 55 MSEK.
Finansnettot uppgick till –88 MSEK (292). 2010 års finansnetto belastas med nedskrivning av aktieinnehaven i Bark & Warburg AB med 55 MSEK och i SunPine AB med 40 MSEK medan föregående års finansnetto innehöll väsentliga resultatbidrag från avyttring av dotterföretag. Resultatet efter finansnetto försämrades till –221 MSEK (203).
Föreningsstämma
Föreningsstämman 2010 hölls den 19 maj i Falkenberg. Stämman beslutade om utdelning för räkenskapsåret 2009 med 3 procent på insatskapitalet, 8 procent på virkesleveranserna, insatsemission på
10 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2009 samt utdelning på förlagsinsatser enligt avtal.
Vid föreningsstämman avgick Lena Ek, Lars Idermark och Lars-Eric Åström ur styrelsen. Som nya styrelseledamöter valdes Paul Christensson och Eva-Carin Tengberg. Senare under året har även Anders Ripström avsagt sig uppdraget som styrelseledamot.
Medlemmar
Medlemsantalet var vid årsskiftet 51 346 (51 365). Den anslutna medlemsarealen var 2,37 miljoner hektar (2,34).
Vinstdisposition
Styrelsens förslag till vinstdisposition till föreningsstämman framgår här.
Förslaget innebär en utdelning på 851 MSEK, bestående av utdelning på insatskapitalet med 12 procent, på virkesleveranserna med 74 kronor per m3fub normaltimmer av barr och med 12 procent på övriga sortiment. 89 MSEK överförs som insatsemission.
På förlagsinsatser utdelas 10 MSEK enligt avtal.