Siffror och kommentarer nedan avser kalenderår om ej annat anges.Om världens skogar sköttes enligt svensk modell skulle koldioxidens del i klimathotet kunna undanröjas på 20–30 års sikt. Södras engagemang för hållbar utveckling är långsiktigt och omfattar hela produktionskedjan – från frö till färdig produkt. Koncernens framtida konkurrenskraft har sin bas i skogens långsiktiga tillväxt, och därför är det nödvändigt att vara en föregångare i arbetet med att skapa en hållbar miljö.

Klimatfrågan är vår tids största miljöutmaning. Mycket av det som människor gör i vardagen ökar utsläppen av växthusgaser, som skyndar på den globala uppvärmningen. Ökningen av koldioxid i atmosfären kommer huvudsakligen från förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas, och avskogning.

Skogen viktig för lösningen av klimatproblemet

Användningen av den förnybara råvaran skogen till byggmaterial eller bränsle innebär att material med ursprung i jordens fossila reserver kan ersättas. Om världens produktionsskogar sköttes som de svenska skulle detta på sikt ha en mycket positiv effekt på den globala kolbalansen. Kol skulle bindas i ett ökande virkesförråd, och avverkningarna skulle kunna öka.

Beräkningar, som Södra gjort utifrån officiell statistik från FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) och Riksskogstaxeringen, visar att om 20–30 år skulle hela dagens nettotillskott av kol till atmosfären kunna motverkas av upptag i skogen.

Kolförrådet i världens skogar beräknas vara något större än det i atmosfären. I atmosfären beräknar man att det finns cirka 750 miljarder ton. Den årliga tillförseln av kol från förbränning av fossila bränslen, cementproduktion och avskogning beräknas till cirka 7 miljarder ton, varav cirka 4 miljarder ton kol hamnar som ett nettotillskott till atmosfären.

Den svenska skogens tillväxt och förmåga att binda koldioxid har ökat år från år de senaste 100 åren. Skogsskötseln har ökat både skogstillväxten och virkesförråden med mer än 1 procent per år, vilket även räckt för att öka avverkningarna. Hälften av skogsmarken i världen är lämplig för samma skötsel. Motsvarande tillväxtökning på denna yta skulle innebära ett ökat upptag av närmare 2 miljarder ton kol per år.

Den positiva tillväxtutvecklingen delar Sverige i viss mån med övriga Europa och länder med nordliga barrskogar, men i stora delar av världen är det annorlunda. En yta motsvarande en tredjedel av Sveriges skogklädda yta avskogas varje år. Läget är värst i Sydostasien. Genom stopp för avskogningen skulle 0,6 miljarder ton kol om året hindras från att nå atmosfären och i stället bindas i skog.

Alla kontinenter drabbas varje år av omfattande skogsskador genom storskaliga insektsangrepp, mikrobiella angrepp och utbredda skogsbränder. En stor del av skadorna skulle kunna förhindras med tidiga åtgärder. Halverade skador skulle spara koldioxidutsläpp i storleksordningen 1,1 miljarder ton kol per år.

Om de globalt negativa trenderna med avskogning, skogsskador och dåligt skötta skogar bröts skulle följande mängder kol kunna bindas:

Effekter av skogliga åtgärder

Om dessa åtgärder sattes in idag skulle det ökande tillskottet av koldioxid till atmosfären stoppas, men det skulle ta ytterligare 20–30 år innan det medför en minskning av koldioxidhalterna i luften.

Södras klimatavtryck

Ett klimatavtryck visar den påverkan som ett företags verksamhet har i form av de totala utsläppen av växthusgaser. Ibland används termen carbon footprint, eftersom koldioxid är den mest uppmärksammade av växthusgaserna och den som har ökat snabbast. Klimatavtrycket mäts i koldioxidekvivalenter. Utsläppen av andra växthusgaser räknas om till koldioxidekvivalenter baserat på den relativa påverkan på den globala uppvärmningen.

Södra bidrar till en minskad klimatpåverkan. I de skogar som Södras medlemmar äger binds motsvarande drygt fyra miljoner ton koldioxid per år, vilket är sex gånger så mycket som Södras totala verksamhet släpper ut. Verksamheten bidrar även till minskade utsläpp av 1,4 miljoner ton fossil koldioxid genom att leverera biobränslen, fjärrvärme och andra biprodukter som kan ersätta olja. Kol binds också i koncernens produkter och i de produkter som kundföretagen tillverkar, huvudsakligen papper och träkonstruktioner. Kolet finns kvar i produkterna tills de är förbrukade. När produkterna gjort sitt kan de återvinnas, brännas eller brytas ner biologiskt. Om de bränns ersätter de fossilt bränsle.

Södras satsningar på att leverera mer biobränslen, värmeenergi och el har bidragit till att minska de totala koldioxidutsläppen i samhället. Den verksamheten bedöms kunna öka kraftigt i omfattning.

I diagrammet nedan redovisas det beräknade nettoupptaget i medlemmarnas skogar samt emissionerna, inklusive alla transporter från planta till kund, från den industriella verksamheten. Koncernen levererar biobränslen, fjärrvärme och andra biprodukter som ersätter fossila bränslen. Detta redovisas på raden Undvikna emissioner som en kolsänka.

Betydande miljöaspekter

De stora källorna till Södras miljöbelastning är utsläppen från massatillverkningen och transporterna. Övrig påverkan är relativt liten men kan lokalt upplevas som störande i form av buller och lukt.

Södra mäter de direkta utsläppen från koncernens massafabriker och sågverk, utsläpp från skogsavverkning och transporter samt alla indirekta utsläpp som verksamheten ger upphov till, exempelvis genom den el som används.

Miljöledningssystem

Samtliga enheter inom koncernen arbetar sedan många år med miljöledningssystem certifierade enligt ISO 14001. Södra Cell, Södra Timber, Södra Skog och Gapro har spårbarhetscertifikat enligt PEFC för leverans av produkter baserade på virke från PEFC-certifierat skogsbruk. Inom det svenska och det norska programmet för energieffektivisering inför produktionsenheterna energiledningssystem. Södra Cell och Södra Timber är certifierade enligt den svenska standarden för energiledning, SS 627750.

Tillståndspliktig verksamhet

Vid årsskiftet 2007/08 bedrev koncernen 87 verksamheter i Sverige som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, samt två i Norge som kräver tillstånd enligt norsk lag. Massafabriker, sågverk, hamnen vid Mönsteråskombinatet och torvmossar är tillståndspliktiga verksamheter. Bland anmälningspliktiga verksamheter ingår anläggningar för att vidareförädling av sågade trävaror, virkesterminaler, biobränsleterminaler och plantskolor.

Saneringen vid de nedlagda impregneringsverksamheterna i Tranemo och Vislanda avslutades.

Terminalhantering i stormens spår

De virkesterminaler som etablerades efter stormen Gudrun är till största delen kvar. Äldre virke har transporterats ut och ersatts av nytt från stormen Per. Vid årsskiftet 2007/08 fanns totalt 31 anmälningspliktiga terminaler i drift.

Stormen Per innebar att hanteringen av virke vid terminaler åter blev en prioriterad fråga. Södra följer miljöeffekterna vid var och en av terminalerna. Riktig placering samt recirkulering och sedimentering av bevattningsvattnet har inneburit att Södras terminallager inte orsakat någon allvarlig miljöstörning.

Vid bekämpningen av granbarkborrar används insekticider på virkestravar vid bilväg och på fångstvirkesfällor. Genom placering av travarna på behörigt avstånd från vattendrag och genom försiktighet vid behandlingen har riskerna hållits på en låg nivå. Södra har följt upp arbetet med stickprovskontroller av både virkestravar och fångstvirkesfällor och har kunnat konstatera att vältorna legat väl placerade med hänsyn till närliggande vattendrag.

65 procent av medlemsarealen är certifierad enligt PEFC. Som en effekt av stormen var takten låg i arbetet med Gröna skogsbruksplaner under första halvåret. Efter sommaren tog arbetet fart. Över 500 planer färdigställdes och vid årets slut hade 51 procent av arealen planlagts i Södras regi.

Avverkningarna under 2007 präglades av stormupparbetningar och kampen mot granbarkborren. Uppgiften att ta hand om barrvindfällen och avverka skadade träd försvårades. Dessutom infördes förbud mot nya högstubbar av gran. Detta gav utslag i det gröna bokslutet där 82 procent av trakterna godkändes mot 96 procent föregående år. Försämringen gäller främst hanteringen av kantzoner, antalet lämnade gröna träd och nya högstubbar. Särskilt högstubbefunktionen har varit svår att utvärdera, då det inte alltid har framgått att kravet på högstubbar av tall och löv fanns kvar.

Hållbara transporter

Södra arbetar aktivt för att minska transporternas miljöpåverkan. Ett sätt är att minimera körningen utan last genom så kallade returtransporter. Södra byter också virke med andra aktörer för att minska transportbehovet. Där det är möjligt och vid längre avstånd och stora volymer används alltid järnväg. Södra arbetar också aktivt med att optimera och minska bränsleförbrukningen genom datoriserad logistikplanering och bränslesnåla fordon.

Alla fordon som kör åt koncernen ska köra på miljödiesel, använda biologiskt nedbrytbar hydraulolja och inte ha HA-olja i däckens slitbana. I samarbete med Vägverket och flera andra företag deltar Södra i projektet Forum för Hållbara Transporter, som syftar till både säkrare och mer miljövänliga transporter.

Miljökostnader och -investeringar

Miljökostnaderna uppgick till 114 MSEK (114).

Södras anläggningar ska vara välinvesterade och ligga långt framme i fråga om teknik, miljö och lönsamhet. Miljöinvesteringarna innefattar både rena miljöinvesteringar och den beräknade miljödelen i andra investeringar. De uppgick under 2007 till 78 MSEK (65) medan energiinvesteringarna var 34 MSEK (104). Bland miljöinvesteringarna under året kan nämnas lamellsedimenteringen och barkbränslehanteringen vid Södra Cell Mörrum och ökad användning av barkpulver i mesaugnen vid Södra Cell Mönsterås.

Södras energistrategi

Klimatförändringen och stigande priser på energi utgör både hot och möjlighet för Södra. Detta är drivkraften bakom fokuseringen på energifrågor. Södra vill utnyttja råvaror och energi så effektivt som möjligt. Det gäller särskilt användandet av icke-förnybara råvaror och energikällor. Strategin för framtiden är att

• effektivisera energianvändningen vid de egna industrierna
• vidareförädla biobränslen
• öka produktionen av skogsbränsle från medlemmarnas marker.

Södra fortsätter arbetet med att minimera den egna användningen av olja, el och värme. Därför strävar koncernen efter att maximera produktionen av grön el och biobränslen, och att utnyttja överskottsenergi i form av processvärme från industrierna.

Vid de fem massabruken, tio sågverken och övriga verksamheter omsätts stora mängder energi. Södra omsätter exempelvis över 15 TWh bioenergi, vilket motsvarar närmare 4 miljoner kubikmeter eldningsolja.

Södra Cell och Södra Timber har ett långsiktigt avtal med energimyndigheterna i Sverige och Norge om att arbeta för att bli mer eleffektiva. Genom avtalet befrias man från den särskilda energiskatt som gäller för företagen i tillverkningsindustrin. Södra Cells mål är att bli 2 procent effektivare åren 2006–2008, vilket innebär en eleffektivisering på 30 GWh. Det motsvarar hushållselen för 6 000 småhus eller elproduktionen från fem moderna vindkraftverk.

Energiprodukter som är bra för klimatet

Ökad användning av energiprodukter från Södra innebär en insats för klimatet och för kommande generationer. Gemensamt för de energiprodukter Södra säljer är att de har sitt ursprung i skogen, och biobränslen är bättre för klimatet än fossila bränslen.

Vid Södras sulfatfabriker produceras el i mottrycks- och kondensturbiner av högtrycksångan från sodapannorna och barkpannorna innan ångan används i processen. Under 2007 producerades 1 582 GWh el vid sulfatfabrikerna, som till 95 procent var baserad på förnybara bränslen.

Den förnybara elproduktionen vid de svenska massafabrikerna berättigade till en tilldelning av 1,4 miljoner certifikat 2007. Gröna elcertifikat är ett marknadsbaserat styrmedel för att främja elproduktion från förnybar energi. Bakom statens beslut att införa elcertifikat ligger dels att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion, dels att skapa förutsättningar för utveckling av ny teknik. Södra har sedan införandet av gröna elcertifikat investerat 580 MSEK i tre nya turbiner. Tilldelningen av elcertifikat 2008 bedöms hamna på samma nivå som 2007.

Södra svarade under 2007 för drygt 10 procent av den svenska produktionen av förnybar el. Nästa steg i satsningen på grön el är vindkraft. De första vindkraftverken planeras vara i drift 2009. Läs mer om vindkraftssatsningen här.

Processenergi värmer samhällen

Den värme som produceras i sodapannor och ångpannor vid Södras Cells och Södra Timbers anläggningar räcker både till det egna energibehovet och till att förse allt större delar av Varberg, Karlshamn, Mörrum, Mönsterås, Torsås och Kisa med fjärrvärme. Den ökande användningen av fjärrvärme leder till en minskning av växthusgaser, eftersom 95 procent av energin från Södra kommer från biobränslen. Under 2007 levererade Södra sammanlagt 334 GWh värmeenergi.

Biobränsle – en förnybar resurs

Biobränslen ingår i naturens eget kretslopp, är en förnybar resurs. Under 2007 levererade Södra 2 973 GWh biobränsle till olika kunder.

Den virkesråvara som används vid Södras anläggningar ger också biprodukter som blir till biobränslen: bark, sågspån och kutterspån används till pellets och briketter. Skogsråvara som inte kan bli sågtimmer eller massaved tas tillvara som bränsleved. Det handlar om alla tänkbara trädslag och kvaliteter, även rötskadade träd kommer till nytta. Stubbar, toppar och grenar från avverkningar ger skogsflis. Material som är viktigt för den biologiska mångfalden lämnas alltid kvar efter en avverkning. Efter eldning i exempelvis fjärrvärmeverk återförs aska med viktiga näringsämnen till skogen.

Torvtillgångarna på mossarna i södra Sverige växer ständigt. Mossarna har under hundratals år lagrat koldioxid. Ett tiotal av mossarna skördas av Södra Skogsenergi i samverkan med markägarna. Från miljösynpunkt är det bra att ta tillvara energin från dikade mossar. Högst 25 procent av den årliga tillväxten skördas, vilket ger en långsiktighet i utvinningen.

Att elda torv och trädbränsle tillsammans ger en hög verkningsgrad, vilket gör det möjligt att ersätta till exempel kol. På senare tid har torv ingått i handeln med utsläppsrätter. De högre priser detta medfört har dämpat intresset för att använda torv som bränsle.

Energiprojekt för framtiden

Södra stödjer ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom omställningen från fossila energikällor till biobaserade energikällor. Chrisgas är ett EU-baserat forskningsprojekt som syftar till att demonstrera biobränsleförgasning i pilotskala. Södra är det enda skogsbolaget som deltar i projektet. Om projektet faller väl ut så blir det möjligt att från biomassa få fram en så kallad syntetgas, bestående av kolmonoxid och vätgas. Från syntetgasen kan flytande drivmedel produceras med hjälp av etablerad teknik. Ytterligare forskning ska även göra det möjligt att producera kemikalier och produkter som i dag kommer från fossila källor.

Ett annat projekt handlar om svartlutsförgasning. Från svartlut ska samma syntetgas som i Chrisgas kunna tas fram, vilken sedan kan omvandlas till drivmedel. Svartluten kommer från Södras sulfatbruk och består av utfällda vedämnen och använda kokkemikalier som i dag går till sodapannan. I sodapannan återvinns kokkemikalierna samtidigt som producerad el och ånga driver sulfatfabriken. Vid vissa förutsättningar går det att leda en del av svartluten till förgasning.

Södra driver även ett projekt med målet att ersätta tjockolja och kol med ligninpulver. Lignin är en mycket energirik beståndsdel i träd och finns i svartluten. Genom att behandla svartluten kan lignin i pulverform framställas. Ligninet kan ersätta olja och kol, eftersom det har ett högt värmevärde. Ett vidare forskningsområde är att ersätta oljebaserade produkter med lignin.

Läs mer om Södras arbete med hållbar utveckling på www.sodra.com