Avdelning  
I de flesta fall sammanfaller begreppet med bestånd, det vill säga skog och skogsmark, som i hög grad är enhetliga.

Barrot
Barrotsplantor av gran och tall är 3 till 4 år vid utplantering i skogen. Plantorna odlas på friland och omskolas efter 1-2 år. Barrotsplantorna har nakna rötter. Större och kraftigare barrotsplantor är det naturliga valet på näringsrika marker där vegetationen snabbt konkurrerar med plantorna. Hjälpplantering görs normalt med större barrotsplantor.

Bestånd 
Se ”avdelning”

Biotop  
Ett område med en enhetlig miljö och med vissa bestämda djur och växter. Namnet kommer av de grekiska orden bios = liv och topos = plats.

Biotopskydd
En biotop som skyddas enligt miljöbalken. De biotoper som kan skyddas listas i de allmänna råden till miljöbalken. Lagen har en begränsning i det att den areal som kan skyddas vanligtvis inte får överstiga 5 hektar, även om området skulle vara större. Skogsvårdsstyrelsen avgör om ett visst område ska skyddas med stöd av miljöbalken. Markägaren har rätt till ersättning om ”pågående markanvändning avsevärt försvåras”.

Bonitet
Boniteten är ett mått på skogsmarkens produktionsförmåga, uttryckt i m3sk per hektar och år. I skogsbruksplanen används boniteten främst som underlag för att föreslå lämpliga åtgärder. Planläggaren bestämmer ett ståndortsindex för varje bestånd genom att i fält mäta vissa egenskaper hos beståndet och växtplatsen. Ståndortsindex anger medelhöjden för de 100 grövsta träden per hektar vid 100 års totalålder för tall, gran, bok och ek samt vid 50 års brösthöjdsålder för björk.

Brösthöjd
1,3 meter. Höjd där flera variabler på träd mäts.

Exoter
Benämning på trädslag eller växter som har möjlighet att existera i landet trots att de inte har invandrat på egen hand.

Grundyta
Är trädens snittyta (m2 /ha) i brösthöjd. Mäts med ett relaskop. Välj en representativ plats i beståndet (stamantal och diameter). Börja i en riktning som ger en tydlig hållpunkt, till exempel träd med avvikande utseende. Sikta på det första trädet i brösthöjd (1,3 m) på ena sidan om hållpunkten och bedöm därefter alla träd varvet runt oavsett avstånd. Träd som fyller ut spalten räknas, träd som inte fyller ut spalten räknas inte. Antalet träd som fyllt ut spalten är detsamma som grundytan mätt i kvadratmeter. 

Frodvuxen
Träd med mycket breda årsringar.

Huvudstam
Träd som för framtiden bedöms ha stort värde för beståndet, övriga träd kallas bistammar.

Impediment
Mark som enligt vedertagna bedömningsgrunder inte producerar i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Impediment i skogsmarken utgörs av t.ex berg eller myrmark.

m3sk
Skogskubikmeter. Volymen i kubikmeter av hela stammen ovanför stubbskäret, inklusive topp och bark. Grenar räknas inte med annat än för vissa flerstammiga lövträd.
 
Mulm
En trämjölsliknande blandning av gnagmjöl av insekter, exkrementer och gamla fågelbon som man hittar inuti håliga trädstammar.

Målklasser
Södras Gröna skogsbruksplaner ska bidra till att du i ditt praktiska skogsbruk kan balansera produktion och miljö. Metoden som används bygger på målklasser.

Naturreservat
Bildas av länsstyrelse eller kommun i syfte att bevara och utveckla naturvärden och/eller friluftsliv. Naturreservat skyddas enligt miljöbalken. Naturreservat kan bildas för alla naturtyper och storlekar på områden, men vanligen är dessa minst 5 hektar. Beroende på typ av reservat utgår ersättning till markägaren antingen i form av intrångsersättning (engångsbelopp) där markägaren ersätts för värdet av de inskränkningar som reservatet medför, eller genom inlösen av marken som då byter ägare.

Naturvårdsavtal 
Ett frivilligt avtal som tecknas mellan staten (Skogstyrelsen) och en markägare med syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Avtalet skrivs vanligtvis på 50 år. Markägaren får för detta en engångsersättning som delvis täcker värdet av inskränkningarna som avtalet medför.

Naturvärdesträd  
Träd som sparas av naturhänsyn. De ska få åldras, mogna, dö och brytas ned på växtplatsen.

Nyckelbiotop
”Värdefulla biotoper av hög kvalitet där hotade arter förekommer eller kan förekomma” (Skogsstyrelsen). Områdena är oftast små och avvikande och ligger insprängda i det vanliga landskapet. Skogsstyrelsen inventerar all privatägd skogsmark mindre än 5 000 ha, för att hitta dessa nyckelbiotoper.

Omloppstid
Tid från föryngring till slutavverkning

Pionjärer och pionjärträd  
Arter som vandrar in först på ett obevuxet eller nystört område. Det finns pionjärer bland både växter och djur. Bland träden är tall, björk, asp, al, ek och lärk pionjärer, men även sälg, rönn och en räknas hit. Alla dessa är anpassade till att växa på kala marker. Det innebär bland annat att de tål stora temperaturskillnader, men också att de kräver mycket ljus och utrymme. De sprider sig lätt med små frön (eken undantagen). Pionjärträd är också på olika sätt anpassade till skogsbränder – den främsta orsaken till öppna skogsmarker före det moderna skogsbruket.

PluggPlusEtt
En variant av barrotsplantor är PluggPlusEtt. Det är små täckrotsplantor som omskolats i en barrotsplantskola. Planttypen har mycket gemensamt med traditionell barrot, men har ett mer koncentrerat rotsystem och en rakare stambas. PluggPlusEtt är som regel 1-2 år yngre än en barrotsplanta vid leverans. Hjälpplantering görs normalt med större barrotsplantor eller PlugPlusEtt-plantor.

Produktionsmål  
Inriktning i skogsskötseln som syftar till att producera virke av viss typ, vanligen volym- eller virkeskvalitet.

Rödlistade arter 
Med rödlistade arter menas växt- eller djurarter som finns upptagna på ArtDataBankens nationella rödlista. En rödlista är en förteckning över alla de arter vars framtida överlevnad inte är säker inom landet. I rödlistan har de olika arterna bedömts och klassificerats i olika rödlistekategorier, vilka på ett översiktligt sätt sammanfattar artens situation. Den svenska rödlistans kategorier är:
Försvunnen (RE)
Akut hotad (CR)
Starkt hotad (EN)
Sårbar (VU)
Missgynnad (NT)
Kunskapsbrist (DD)

Sekundärer och sekundärträd  
Sekundärer är i flera avseenden pionjärernas motsats. De är anpassade till ett liv i en stabil miljö utan störningar. Bland träden är gran, bok, alm och lind utpräglade sekundärer. Deras frön kan gro inne i redan uppvuxna bestånd. Plantorna klarar av både skugga och trängsel, men kräver god tillgång på vatten och näring. På sikt konkurrerar sekundärträd ut pionjärträd och därför kommer sekundärträden att dominera i naturbestånd som inte utsatts för någon större störning på lång tid. Trädslagen ask och lönn får man beteckna ”nästan sekundärer” eller ”stampare”. De klarar av att föryngra sig i skugga, där plantorna kan växa upp till 2–3 m höjd för att sedan invänta (”stå och stampa”) en möjlighet att skjuta i höjden. Möjligheten kommer då en lucka bildas genom exempelvis stormfällning och då kan askens och lönnens plantor utnyttja detta och snabbt växa till.

Självgallring
Träd som dör av konkurrens från varandra i skog som inte glesas ut.

Signalarter
Växt- eller djurarter som signalerar att det kan finnas höga naturvärden inom ett område. Signalarterna själva behöver inte vara ovanliga, men erfarenhetsmässigt vet man att där de förekommer kan andra betydligt mer ovanliga eller svårupptäckta arter finnas.

Täckrot
Täckrotsplantor har odlats i krukor där rötterna vuxit i torv som följer med vid utplanteringen i skogen. Rotens struktur förblir alltså intakt under flyttning från plantskola till skog. Täckrotsplantor är som regel 1- eller 1,5 åriga vid leverans.

Vargar
Vidkronigt och grovgrenigt yngre träd som är förväxande i ett ungt bestånd av vanligen likåldriga och i övrigt tämligen jämnstora träd.

Övre höjd
Övre höjd den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden på en provyta med 10 meter i radie.