Tester på Södras egen slutavverkningsmaskin visar att stubbehandling
mot rotröta kan löna sig även i slutavverkning. För att bli riktigt lönsamt behövs en omdesign av stubbehandlingssystemet.

Södra har sedan mitten på 1990-talet genomfört skyddsbehandling mot rotröta i gallring med bra resultat. Behandling av stubbarna med pergamentsvamp bidrar till att hålla igång virkesflödet även sommartid utan att riskera att beståndet skadas.

Hittills har man inte tänkt på att rotröta kan finnas kvar i rötterna en längre tid. Men i takt med att rotröteangreppen ökar har man konstaterat att det kan finnas risk att rotröta är kvar i stubbarna efter slutavverkning och att smittan kan föras över till nästa bestånd. Studier vid Skogforsk visar också att det kan vara lönsamt att stubbehandla mot rotröta även i samband slutavverkning.

För att ta reda på om en sådan behandling kan fungera i praktiken med god ekonomi har Södra låtit genomföra ett test. Testet genomfördes i slutet av september under ledning av Jenny Arnerup, industridoktorand vid forskarskolan Skoglig genetik och förädling och knuten till Södra. En av slutavverkningsmaskinerna i den egna maskinenheten, som finns till just för att arbeta med utvecklingsfrågor, utrustades med stubbehandlingsutrustning för slutavverkning.

En del av testet har handlat om att kalibrera aggregatet.
   – Det är viktigt att få en så bra täckningsgrad som möjligt. Om inte hela stubbytan täcks kan rotrötan få fäste och då är hela behandlingen förgäves. Samtidigt får det inte bli för mycket spill. Detta är inställningar som måste göras för varje maskin och som man också måste göra när man ställer om från till exempel första gallring till gallring i grövre skog. Det är alltså ingen större skillnad mellan gallring och slutavverkning, säger Jenny Arnerup.

I en slutavverkning avverkas mer mängd virke än i en gallring och därför går det också åt mer vätska vid stubbehandling i slutavverkning än i gallring.
   – Med den utrustning som nu finns räcker vattentanken i maskinen ett skift. Skulle man bygga om systemet och sätta dit en 200 liters vattentank skulle maskinföraren kunna fylla vattentanken samtidigt som diesel fylls på, det vill säga en gång vartannat skift. Eftersom vattenhanteringen är en stor del av kostnaden skulle en sådan lösning helt klart bidra till att göra stubbehandling i slutavverkning mer lönsam, konstaterar Jenny Arnerup.

>> Denna text är hämtad från Södras medlemstidning  Södrakontakt nummer 5 2010.